Talk:Sv:Map Features

From OpenStreetMap Wiki
Jump to: navigation, search

why use this page ?

have you seen --Dictionary--, which is an attempt at translating such concepts to different languages / locales. Welshie 13:18, 3 Jul 2006 (UTC)

well there are two answers, 1. it's convienient to have them in your own language. 2. I don't think all concepts are the same e.g. Rights of way doesn't exist in Sweden in the same way. Erik Johansson 19:25, 3 Jul 2006 (UTC)
The tag values of the various types of highway (Motorway, trunk, Primary, Secondary, etc) are quite well defined in terms of the UK road system. A Secondary road is usually designated with a B prefixed number (eg B1265). I doubt that this is especially useful in Sweden, or easy for any one in Sweden to use. IMHO it would be sensible to have a Swedish version of Map Features that uses classifications that are understood in Sweden. 80n 06:41, 4 Jul 2006 (UTC)
Yes. you are right. I want a mapping se<->uk though, so I can say what is what...

Turning / Inverting the table

Personally I would like to see this kind of inverted. A list of different types of objects that should go into the map, and then for each a list of which keys and values for these there should be. For a beginner I expect that to be much easier to understand. Karlskoging1 23:42, 26 January 2007 (UTC)

On the page WikiProject Czechia/roads tagging they have done exactly what I want, so I guess I had better start digging into it. Karlskoging1 21:16, 28 January 2007 (UTC)

Translation to swedish

Since this page is anyway in the sv: namespace I have started translating it to Swedish. Karlskoging1 22:48, 31 January 2007 (UTC)

Europaväg/Riksväg

Hur ska vi göra med märkningen av Europavägar? I alla fall i norra Sverige är skicket på den sällan så att de kan klassas som mer än primary. Och som Leojth skriver under länsväg/riksväg nedan är ju primary en väg som förbinder större städer. Då blir ju så gott som samtliga vägar i Norrland primary oavsett om de är läns-, riks- eller Europaväg. Jag ser på kartan att stora delar av E4 är klassad som trunk trots att den stora delar av sträckan bara har en fil i vardera riktning på gemensam körbana. Detta känns bra visuellt (och jag stöder den av den anledningen), men samtidigt, som det skrivs på Key:highway så är man när man har en GPS i bilen betydligt mer intresserad av faktisk vägstandard än av vilken plånbok som bekostar underhållet. Det ligger helt klart mycket i det, men det blir ju så ofantligt tråkigt och även lite intetsägande att bara tagga vägar som primary. Förslag och kommentarer?--Cohan 15:06, 30 July 2008 (UTC)

Enligt Wikipedia: A trunk road [...] is a major road [...] which is the recommended route for long-distance and freight traffic. [...] Trunk roads, like other 'A' roads, can either be single- or dual-carriageway. Detta tillsammans med Most interurban trunk roads are "primary routes" [...] but not all primary routes are trunk roads, the difference being that trunk roads are maintained by central government bodies rather than the local councils. gör att jag tycker att det mest vettiga för svensk del är att dels låta alla E-vägar vara trunk (det närmsta vi kommer roads [that] are maintained by central government i internationell jämförelse) och dels vägar med minst 2+1 standard (den standardmässiga delen av trunk-betydelsen) --Cohan 19:27, 18 August 2008 (UTC)

En tangerande fråga är hur nedgraderade motorvägar ska klassificeras. E4 mellan Umeå och Stöcksjö var en gång i tiden en motorväg, men den statusen är borta sedan några år. Vägen är ju dock fortfarande 2-filig i varje riktning och med separata körbanor separerade med en några meter gräs. Ska den vara highway=motorway (med bicycle=yes) eller ska den nedgraderas till highway=trunk?--Cohan 15:06, 30 July 2008 (UTC)

Länsväg/Riksväg

Hur skall vi egentligen ha det med länsväg och riksväg? Jag ser på befintligt data att många taggat båda som highway=primary men med tanke på möjligheter till level of detail tror jag det inte är ett optimalt sätt att göra det. Om vi gör det kanske vi skall använda class attributet och säga att riksväg => class=primary medan länsväg class=secondary. Jag vet inte om osmarender gör nån skilland på class men det borde den kunna. Karlskoging1 22:48, 31 January 2007 (UTC)

Gamla class= skall tas bort och ersättas med highway= /jth 00:51, 1 February 2007 (UTC)

Utmärkt. Jag har anpassat de vägar jag micklat med i Karlskogatrakten. Synd att det inte framgår någonstans att det var ett gammalt attribut som skulle utgå. Dessutom är det den tag som står först när man micklar i JOSM som jag gör. Karlskoging1 21:41, 1 February 2007 (UTC)

Äntligen diskuteras detta. Nu blandar jag mig i debatten :-)
Jag taggar Riksväg och Länsväg som "primary" av flera anledningar.
  • Standardsmässigt är det oftast ingen skillnad mellan riksvägar och länsvägar.
  • Enligt den engelska definitionen förbinder en "primary" väg större städer, vilket både Riksvägar och Länsvägar gör i Sverige. "Secondary" förbinder mindre samhällen.
  • Om Länsväg tar "secondary" i anspråk så blir både det övriga allmänna vägnätet och de små privata vägarna klassade som "minor" och ser då likadana ut på kartorna vilket inte känns rätt.
Frågan är om man med "highway" taggen vill beskriva vilken standard vägen har eller vilken klass vägverket gett den.
Leojth 12:07, 3 February 2007 (UTC)

Jag tycker inte att enbart Länsväg ska vara seconday, som jag skrev Länsvägar 100-499, genomfartsvägar och allmän väg. Små vägar är unclassified då är det skillnad. minor ändrades tidigare till unclassified eftersom det är en bättre beskrivning och ritas lika. Vanligt är att använda service om det är privat väg. Standardsmässigt så tycker jag skiljer rätt mycket ibland på länsvägar och riksvägar men bara ibland. Så vi får väl säga att om länsvägen är riktigt bra så taggas den som primary. Kanske då gå på hastigheten eftersom den återspeglar vägen rätt bra >=90 primary <=70 secondary. På en länsväg med skyltat 70 är det tvära kurvor så man behöver köra under 50 och helst då slippa möte. Vad tycker du om det? Gå gärna in på IRCkanalen #OSM.se på oftc.net där jag finns rätt ofta. /jth/TeLLuS Sat, 03 Feb 2007 14:12

Anledningen att jag förde det på tal är tanken om level-of-detail. D.v.s. på större zoom-nivåer är det inte intressant med för plottriga detaljer. Jag tyckte helt enkelt det blev så mycket röda streck så man bara såg sådana när man zoomat in så lite att man såg halva Sverige. Jag har också funderat runt det här med vägstandard och det är naturligtvis något som kan vara intressant för den som använder data för ruttplanering, men därvidlag är inte skillnaden så stor på RV och LV som tidigare sagt. Att däremot påstå att länsvägar förbinder större städer är kanske inte helt sant. Ta exempelvis en titt på länsväg 204. Den går från "gränsbacken" vid riksväg 26 till "lannakorset" vid E18. På vägen passerar den större städer som åtorp, svartå, mullhyttan och fjugesta. Tillsammans kan dessa större städer kanske trumma ihop 3000 invånare. Karlskoging1 16:21, 3 February 2007 (UTC)
Ingen regel utan undantag :-)
Hastighetsbestämning av länsvägar till primary kan fungera. I praktiken innebär det att taggningen i stort sett är rätt redan nu i Skaraborg, har vi extremt bra länsvägar här kanske? ;-) Leojth 17:32, 3 February 2007 (UTC)
Vi kanske måste förtydliga oss. Det finns ju två kategorier länsvägar också. Tresiffriga nummer under 500 och över 500. Det är väl dom under 500 vi pratar om nu. Dom andra borde helt klart vara secondary, eller i alla fall lägre klass än dom med nummer under 500. Eller är vi inte överens här heller?
För att återgå till nyss nämnda Länsväg 204 så har jag aldrig åkt biten Åtorp-Svartå själv, men i övrigt är den nog så bra som bitar av E18 mellan Örebro och Karlskoga. Så vägnumret i sig säger inget om vägens kvalitet.
Är det någon som har erfarenhet av brittiska vägar? Jag har bara varit som hastigast i Nordirland och det är en väldig skillnad på A och B-vägar där. Karlskoging1 21:46, 3 February 2007 (UTC)

Namnsättning på riks och länsvägar

En annan del som behöver diskuteras är användningen av "name" och "ref"-taggarna på riks och länsvägar. Idag skrivs oftast bara name taggen ut med hela namnet, t.ex. "Riksväg 42". Tyvärr ritas då inte de snygga nummerskyltarna ut. Jag föreslår att vi använder "ref" taggen till att skriva in vägnumret. Tycker också att det ska skrivas in utan bokstav (ej R42 eller Rv42) för då kommer det likna verkligheten mer. "Name" kan då fortsättningsvis innehålla det fullständiga namnet men känns inte nödvändigt. Leojth 17:15, 3 February 2007 (UTC)

Jag visste inte att det fungerade på det viset. Låter som ett bra förslag. Hur tätt placeras sådana skyltar? Kan vi påverka renderingen så att skyltarna liknar vår svenska vägstandard? Gröna för europavägar och blåa för RV/LV alltså. Och hur går det med vägar som passerar genom samhällen och där är delade för att delar skall ha dubbla namn? Karlskoging1 21:49, 3 February 2007 (UTC)
Jag har använt Lv### som ref på Länsvägar. Kanske ska utelämna Lv i fortsättningen då. Annars tycker jag _inte_ att man ska skriva vägnummer i name-taggen då ett annat namn saknas på vägen. Det är onödig redundans då detta redan finns i ref-taggen och det blir bara konstigt när kartan presenteras och har dubbla skyltar som säger samma sak.
En annan reflektion angående namngivning av vägar är att det blir väldigt rörigt om man namnger alla av- och påfarter vid en trafikplats med trafikplatsens namn. Jag anser att en trafikplats/mot är en plats och inte ett vägnamn, det finns säkert en lämplig nod att sätta ut på platsen för att ge den ett namn --Bengibollen 17:16, 3 December 2007 (UTC)
Jag gissar att det är mina mot/trafikplatser du stört dig på. :) Jag har namngett alla avfarter för att eventuella ruttplanerare skall kunna ange rätt avfart och tänkt att brister i renderingen kommer att förbättras. Men nu ser jag att det finns en tag Tag:highway=motorway_junction för motorvägskorsningar och avfarter. Den kombineras med name och ref (avfartsnummer). Arvid 11:22, 28 May 2008 (UTC)
Så vitt jag vet renderas skyltarna med samma bakgrundsfärg som vägen. Vägar delas upp i avsnitt vid lämpliga noder och då kan varje avsnitt få egen ref och name. Exempelvis genom Holmsund: ref=E12, name=Obbolavägen. En fin skylt med E12 syns längs vägen och zoomar du in tillräckligt står det även Obbolavägen längs med den. På lämplgt ställe klipper man vägen i två segment vid en nod så att du sedan när du är i Umeå har ett vägansvitt som heter ref=E12, name=Blå vägen. För sträckor mellan städer där vägen bara har sitt nummer utelämnar man helt enkelt name-taggen. --Cohan 14:42, 30 July 2008 (UTC)

2+1 väg

Jag såg att 2+1 väg har kommit upp i sammanhanget också. Nu är vi inne på att det är standarden som avgör, inte om det är europaväg, riksväg eller länsväg igen alltså? Undrar om inte 2+1 väg borde få sin alldeles egna taggning. Att få med vart 2 och 1 byter sida och att det inte går att köra om på 1-sidan är nog viktig information. Karlskoging1 22:13, 3 February 2007 (UTC)

Standarden avgör. Jag funderar på att ta bort din tabell eller om vi skriver de vanligaste alternativen för alla vägar. Men vad har den då för nytta? Se standard på Riksväg. Vi bör nog fylla på och förtydliga informationen i stora tabellen om riks och länsvägar.
För 2+1 vore det nog bättre att använda de märkningar som finns om man måste veta var det delar sig. Primary oneway lanes 2 i ena och primary oneway åt andra hållet är en variant. Har man den informationen kan man göra det på en gång. Men eftersom vi snabbt vill få klara alla vägar är det nog enklast att bara märka med trunk (inte riktigt motorväg) eftersom den saknar en dubbelfil åt ena hållet eller kanske primary. Senare kan man dela upp den i enkelriktade primary när alla andra närbelägna vägar är klara och man har tid över. /jth

Tabellen är inte på något sätt helig, men avsikten var ju att ge en introduktion så man förstår vilka attribut som skall sättas. Att hitta bland alla tabeller med highway= och allt vad det nu är gör en mest förvirrad. Jag noterar att det under dagen dykt upp en hel del sidor på engelska på samma tema.

Tid över? Du måste skämta. Karlskoging1 22:35, 6 February 2007 (UTC)

Det känns helt fel att behöva dela upp 2+1-väg i parallella vägar. Det borde gå att lösa med taggar. Det är ju i princip en dubbelriktad väg. Vid varje korsning finns det möjlighet att svänga genom att det inte är räcke i mitten. Vi borde hitta på någon tagg som man sen automatiskt kan använda för att göra om vägen till det taggsystem som majoriteten på osm föredrar. Kanske det till och med blir vår tagg som kommer att användas. Jag föreslår att man använder lanes-taggen på följande vis. lanes=2+1 betyder att det är 2 körfält i vägens riktning och 1 i motsatta riktningen. lanes=1+2 betyder att det är 1 körfält i vägens riktnign och 2 i motsatta riktningen. Vet man inte kan man skriva lanes=3. Norpan 10:09, 28 November 2008 (UTC)

Vägar i städer

Sidan Tagging samples/urban har annorlunda taggning än vad som föreslås här. Där är secondary är "vanliga stadsgator" och primary används för genomfartsgator (och residential för bostadsområden). Vad gäller motorvägar och dylikt så taggas de förstås som vanligt även då de går genom en stad. Arvid 13:49, 5 February 2007 (UTC)

Jag föreslår att tertiary används som stadsgator som inte är residential eller service. Mest på grund av att de andra alternativen tenderar att rendreras med grövre linjer, vilket ger ett grötigt intryck där gatorna ligger tätt. Unclassified är inte heller lämpligt i städer i nuläget, då de rendreras exakt som residential (jag ser då ingen skillnad) --Bengibollen 21:16, 18 November 2007 (UTC)
Mitt förslag är att residential används för vanliga bostadsområdesgator i städer, unclassified för mindre vägar som inte går i ett bostadsområde och tertiary för markerade huvudleder (120px-Zeichen 306.svg.png). Använder man secondary (och framförallt primary) kommer dessa vägar att renderas även om man är väldigt utzoomad. (Secondary-vägar ritas ut även om man zoomat ut så mycket så man ser både Malmö och Karlskrona på skärmen, och alla primary-vägar syns om man zoomat ut så man ser både Malmö och Uppsala samtidigt. Att då även se vad som räknas som större gator inne i Karlskrona känns lite onödigt.) Anm: Naturligtvis fortsätter en längre väg som passerar genom en stad att ha sin högre beteckning. Ex. så är E4 genom Jönköping fortfarande motorway och självklart inte tetriary bara för att den går genom staden. --Cohan 16:50, 5 August 2008 (UTC)

Förslag till plats-taggning

Ett problem med att använda OSMs "place" i Sverige är att begreppet Stad är avskaffat i Sverige. Och går man istället på invånarantal ska endast 5 städer taggas som "city" (över 100.000 invånare). Det blir ganska få namn på kartan när man har den utzoomad och det kan bli svårt att orientera sig.

Mitt förslag är att sänka gränsen för "city" i Sverige till 50.000 invånare. Då blir det 20 platser istället för 5 som taggas med place=city. För att få en bra spridning på namnen är mitt förslag också att blanda in stadens funktion. Många länsresidens ligger med invånarantal strax under 50.000 invånare, t.ex. Östersund, Luleå, Karlskrona m.fl. Dessa bör taggas med place=city.

Går man ner ett steg till "town" så skulle man kunna använda samma metod där d.v.s att är ortens invånarantal över 10.000 eller om det är kommunens huvudort så taggas den som place=town.

Vad tror ni om detta?

Här kommer mitt förslag i tabellform:

Key place
Värde Beskrivning
city Större stad, över 50.000 invånare eller länshuvudort.
town Mellanstor stad, över 10.000 invånare eller kommunhuvudort
village Mindre samhälle, över 200 invånare (>200 invånare är SCBs officiella benämning på tätort)
hamlet Småort, endast ett fåtal hus
suburb Förort, namngiven del av en stad.

Leojth 07:33, 22 April 2007 (UTC)

Efter en stunds funderande tycker jag förslaget är utmärkt. Jag grunnade ett tag på om det skulle läggas till något om att orter som är klart dominerande i sin omgivning kan flyttas upp en plats eller motsatsen, inte tillräckligt dominerande skulle flyttas ner men jag tror inte det behövs. En ort jag tänkte på var ex.vis sveg som är oerhört dominerande i sin omgivning (i alla fall för en utomstående), men det är ju faktiskt redan huvudort i härjedalens kommun. Ett exempel på motsatsen skulle kunna vara täby som trots sina >50000 invånare inte är så dominerande i jämförelse med "närbelägna" stockholm. Jag tycker du för in förslaget på taggningssidan. Vi borde snarast hjälpas åt att föra in fler ortnamn även på ställen där vi inte har några vägar inritade än. På wikipedia brukar koordinater stå, och de är ju inte så farliga att kopiera från existerande kartor heller. Karlskoging1 13:02, 22 April 2007 (BST)
plats-taggningen på Gotland är i dagsläget rätt inkonsekvent, och jag tänkte göra något åt den när jag insåg att det kanske inte är helt enkelt. Gotland har den speciella egenskapen att län och kommun är samma sak. Det finns inget landsting på Gotland.

Den enda staden Visby blir som länshuvudort givetvis "City", trots att den bara har 22k invånare. Eftersom län och kommun är samma sak på Gotland blir det inga "towns" alls, då inga andra orter har mer än 10k invånare, och det inte finns några kommunhuvudorter. Kartor över Gotland brukar ha alla socknarna utmärkta med samma stil, oavsett socknarnas storlek. Men om ovanstående riktlinjer skall följas så kommer en del av socknarna att bli Hamlet, medan andra blir Village. Läser man wikipedias definition av begreppen Hamlet vs. Village så framgår det att ett Hamlet vanligtvis saknar egen kyrka. Eftersom socknarna sammanfaller med församlingar så har alla socknar egen kyrka. Sockenbegreppet är starkt på Gotland, och som gotlänning hade det känts naturligt om samtliga socknar på ön markeras på samma sätt, och att några av de största tätorterna (där det finns banker, apotek, etc.) markeras med en högre gradering. Observera att flertalet av de lite större Gotländska tätorterna inte är socknar i sig, utan ligger i en socken och har ett eget ortsnamn. Om Gotland inte får några towns alls, och socknarna delas upp mellan Village och Hamlet baserat på invånarantal så kommer det att bli magert med synliga namn på ön när man zoomar ut.Nikon 12:12, 4 January 2010 (UTC)

Småort

I tabellen anges att "hamlet" skall användas för "småort". SCB har ju en mycket specifik tolkning av småort (ungefär "plats med 50-199 invånare, där eventuellt det kan bo fler än 199 invånare, men detta överskott då ej är permanent boende på platsen varför den ej kan räknas som tätort"). Använder vi denna strikta tolkning, och vad gör vi i så fall med platser (vars närvaro på kartan helt klart underlättar navigering) som har mindre än 50 invånare?--sanna 18:33, 15 May 2008 (UTC)

Jag tycker att "hamlet" ska användas även för byar med mindre än 50 invånare. Där "place=hamlet" inte passar finns ju nu också "place=locality". Leojth 10:30, 31 May 2008 (UTC)

Cykelleder

Borde vi inte lägga in lite info om Svenska cykelsällskapets cykelleder, och andra cykelleder? Finns det redan? Tillägg, synpunkter?

Nationella cykelleder:
Svenska cykelsällskapets mörkgröna skyltar, Sverigeleden, ncn_ref=Sverigeleden
Cykelfrämjandets svarta skyltar, Cykelspåret, ncn_ref=Cykelspåret

Regionala cykelleder:
Svenska cykelsällskapets klarröda skyltar, regionala leder, ex rcn_ref=Dalslandsleden
Svenska cykelsällskapets mörkröda skyltar, Kustlinjen, rcn_ref=Kustlinjen
Svenska cykelsällskapets ljusgröna skyltar, Nynäsleden, rcn_ref=Nynäsleden
Klarälvsbanan, rcn_ref=Klarälvsbanan
Gula skyltaran på Öland, rcn_ref=Ölandsleden

Lokala cykelleder:
Resten? Resten som verkligen är en led med ett namn. Tumregel på om de är kortare än 10 mil? lcn_ref=Ulricehanmnsleden

Vanliga cykelbanor:
Dessa har väl oftast inga namn. Men man kan väl också tänka sig ibland att använda den vanliga name-taggen, name=Camillagatan

--Henriko 13:23, 28 June 2008 (UTC)

Det finns en projektsida för cykelleder på WikiProject_Sweden/Cycle_networks. Själv håller jag på markera ut alla cykelleder i Umeå. --Cohan 20:01, 3 September 2008 (UTC)

2+2 utan separation

E4 norr om Umeå är 2+2, men utan någon form av separation mellan körriktningarna. Är det korrekta att tagga detta som en väg med lanes=4, eller räknas lanes per körriktning? --Cohan 19:09, 30 July 2008 (UTC)

lanes är totalt antal lanes, annars blir det svårt att markera vägar som bara är ett körfält men inte är enkelriktat. Tror inte att alla har förstått detta dock :-) Erik Johansson 07:26, 26 August 2008 (UTC)

Standardisering av vägtyper

Utifrån hur de flesta av vägarna redan är utmarkerade kanske vi kan ta och formalisera detta för att hjälpa nykomlingar och oss sjäva att sätta rätt typ på vägen. Efter att ha kollat en del på Key:highway#International_equivalence hur de har formliserat saken i andra länder tog jag mig friheten att även göra en sådan rad för Sverige med en indelning mycket inspirerad från våra nordiska grannar, men även från andra länder. Tänkte även göra denna tabell här på Sv:Map_Features. Säg till om ni tycker att jag har helt fel. --Cohan

Det ser bra ut, men inte ska väl både motorväg och motortrafikled taggas som motorway? --David 21:00, 26 August 2008 (CET)
Efter att ha kollat närmare och insett att det finns en hel del motortrafikleder som inte är mötesfria får jag hålla med om att alla motortrafikleder inte bör taggas som motorway. Motortrafikleder med planskilda korsningar (vilket är ett krav för motortrafikledsstatus i Sverige) och som är mötesfri tycker jag dock bör kunna taggas som motorway. --Cohan 23:25, 26 August 2008 (UTC)

Användning av tertiary/unclassified

Beskrivningarna av de vägar som lever upp till tertiary resp. unclassified skiljer sig ganska mycket mellan huvudsidan och den svenska översättningen. Jag tycker det är viktigt att de beskrivningar och definitioner som finns ska vara så entydiga och lättydda som möjligt. Därför föreslår jag att vi så mycket som möjligt ändrar de svenska beskrivningarna så att de stämmer med huvudsidans. Jag finner följande skillnader (edit: i tertiary):

Huvudbeskrivningen Svenska beskrivningen
Streck i mitten Endast en gemensam fil
Paved (asfalterad) Grusvägar inkluderade

Erik Lundin 21:07, 25 August 2008 (UTC)

Instämmer. Unclassified enligt huvudsidan tillhör fortfarande "the interconnecting grid network", vilket inte minde enskilda vägar och skogsvägar gör. För små enskilda vägar använder jag highway=track och tracktype=grade1 (eller 2-3 om något sämre skick eller skogsvägar). Kolla exempelvis utanför Källby. Jag skrev tidigare att jag förordade att tertiary i tätorter är skyltade huvudleder (120px-Zeichen 306.svg.png) och jag tycker att det passar lika bra utanför. Då får man en enkel, entydig och lättydd definition på tertiary som nog dessutom i praktiken kommer att hamna väldigt nära den som beskrivs på huvudsidan. Unclassified blir då vägar som inte är skyltade huvudleder, men samtidigt bättre än skogsvägar där man kan använda highway=track. --Cohan 22:32, 25 August 2008 (UTC)
Eftersom jag varit delaktig i framtagandet av nuvarande beskrivning kommer här en redogörelse för hur mina tankar har gått.
Det enskilda vägnätet i Sverige är öppet för alla och är på landsbygden en viktigt del i det sammanhängande vägnätet. Jag tycker det förtjänar högre status än track som beskrivs som skogs- och bruksvägar. Dessutom tycker jag det är mycket viktigt att skilja på enskilt vägnät och allmänt vägnät, bl.a. på grund av att det allmänna vägnätet är garanterat att alltid vara farbart och ha en viss standard. Enskilt vägnät blir då unclassified och allmänt vägnät minst tertiary.
Ovanstående praxis har enligt mig gjort det ganska lätt att veta hur man ska tagga mindre vägar:
  • Gula skyltar - unclassified
  • Blåa skyltar, ingen mittlinje - tertiary
  • Blåa skyltar, mittlinje - secondary
"Kravet" på att unclassified ska vara asfalterad kom först i april 2008 och tycker jag medför ett olyckligt glapp mellan skogsväg och bra asfalterad väg om man ska följa huvudsidan.
Leojth 21:20, 26 August 2008 (UTC)
Usch här kommer det hemska med highway systemet fram, det bäste vore väl att använda highway=enskildväg, unclassfied säger ju absolut ingenting i Sverige. Dessutom så är det väldigt svårt att tagga vägar enligt detta system eftersom inget säger hurvida det är en hemsk grusväg gjord för gigantiska timmerlastbilar eller en trevlig skogsväg för personbilar, eller om det är en relativt stor väg mellan två förorter i en storstad. Erik Johansson 07:49, 27 August 2008 (UTC)
Jag tycker att beskrivningen av track passar utmärkt med enskild väg (oftast grusvägar där underhållsansvaret ligger hos markägaren). Som Leojth skriver är det ju viktigt att skilja mellan enskilda och allmänna vägar, så unclassified och uppåt är ägnade åt allmänna vägar. --Erik Lundin 10:34, 27 August 2008 (UTC)
Föreslår ett IRC möte angående svenska Map Features så har fler chansen att vara med och diskutera och besluten kan tas snabbare. Har bokat söndagen den 31 aug 2008 kl 19:00 på kanal #OSM.se. Server är irc.oftc.net. Hoppas så många som möjligt kan vara med. Leojth 16:53, 27 August 2008 (UTC)
För er som inte använder IRC så finns det en avskalat web version på irc.openstreetmap.org, skriv "/join #OSM.se" längs ner efter inloggningen, så kommer man till rätt plats. --Dalkvist 21:27, 27 August 2008 (UTC)
Kanonidé! Tyvärr har jag just då ingen möjlighet att deltaga, men jag hoppas att många andra kan. --Cohan 10:18, 31 August 2008 (UTC)

Elljusspår

Hur taggar man bäst ett elljusspår? --Cohan 22:38, 25 August 2008 (UTC)

highway=footway + surface=* +bike=no/yes brukar jag använda. Erik Johansson 07:19, 26 August 2008 (UTC)
Jag har också funderat på det. Men inte hittat något specifikt om elljusspår på de internationella sidorna. Även jag har valt highway=footway, men också kompletterat med +lit=yes . --Henriko 14:24, 29 August 2008 (UTC)

Enligt ett förslag för renderare kan man använda highway=path + ski=designated sedan kan man ju även lägga till foot=yes, lit=yes samt lämpligt surface=*.
highway=footway implicerar foot=designated, dvs att om man färdas till fots först och främst ska använda den vägen, vilket iofs inte är helt fel men kanske mer ämnat för (asfalterade) gångbanor inne i tätorter.--Cohan 14:24, 22 October 2008 (UTC)

Revision av riktlinjer för vägtyper

Det har mer eller mindre igångsatts en revision av riktlinjerna för våra vägtyper. En hel del diskuterades i ett IRC-möte 2008-08-31, och fler möten kommer nog att hållas. Jag föreslår att vi skriver upp yrkanden här och kan ha en omröstning under hösten. Vad som framkom är att enkla regler = bra, subjektivitet = dåligt då det lätt leder till inkonsekvens.

Standard vs administrativ vs "viktighets"-klassificering

Diskussionerna har i mångt och mycket kretsat kring huruvida vägar ska märkas efter standrad eller efter administrativ klassificering.

  • Standard
    • + Ofta intressantare när man planerar en resväg.
    • - Kan bli enormt subjektiv.
    • - Standard beskrivs redan genom maxspeed=*, lanes=*, width=*, surface=*... vilket gör att vi får dubbla tags för att beskriva samma sak, dessutom på ett sämre sätt. maxspeed=70, lanes=2, width=12, surface=asphalt säger mer om vägens standard än vad highway=secondary någonsin kommer att göra. Vill man sedan ha en karta som färgar vägarna efter standard istället för administrativ klassificering så är det fritt fram.
    • ? Som Karlskoging1 skriver nedan: "Bland annat E45 har blivit trunk trots att den till största delen är primary och secondary." - Hur rimligt är det att en av rikets största och viktigaste vägar markeras som secondary och därmed tappas bort bland allt annat vägmyller av secondary-vägar som ju faktiskt ändå är underlägsna i standard? Borde inte detta avsevärt försämra kartans läsbarhet?
  • Administrativ klassificering
    • + Ofta intressantare när man ska följa en resväg eller med hjälp av en karta orientera sig.
    • + Entydig. En europaväg är en europaväg och en riksväg är en riksväg. Punkt.
    • + Den engelska definitionen är uppdaterad till administrativ klassificering. Se exempelvis Tag:highway=secondary: "In Great Britain these roads are have a reference number starting with C and in Ireland they have a reference number starting with R"
    • + Norge, Finland, Danmark, Tyskland, Nederländerna, Frankrike, Polen, Australien, Ungern, Indien, Irland, Italien, Schweiz, Slovenien, Spanien, Storbritannien, USA [...] använder sig nuförtiden av administrativ klassificering här på OSM.
    • - Vissa städer har ringleder som inte ingår i riks/europavägsnätverket. Ska dessa då bli secondary som högst trots att de kan vara bästa vägen genom stan?
  • Viktighetsklassificering
    Efter att ha frågat runt bland internationella användare verkar en "viktighetsklassificering" vara en kompromiss som många använder sig av.
    • + En gyllene medelväg som kompromiss?
    • + Ger en i grunden entydlig administrativ indelning. Europaväg > riksväg > länsväg (i viktighetsordning) och taggas därefter.
    • + Då standard på det stora hela följer administrativ indelning (en genomsnittlig sträcka av en genomsnittlig europaväg håller högre standard än en genomsnittlig sträcka av en genomsnittlig länsväg) får man samtidigt en karta som i stort även följer vägstandard.
    • + Möjliggör för att ex. ringleder, som en viktigare väg, taggas högre än vad som skulle tillåtas med administrativ indelning. Samma sak gäller för de delar av riksvägar som ingår i stamvägnätet osv.
    • ? Är det kanske viktighetsklassificering som de andra länderna använder istället för administrativ?

Yrkanden och nyckelargument

Vägar utanför tätbebyggt område

Motorway

I diskussionen 2008-08-31 framkom två förslag:

  • [M1] Motorway är skyltade motorvägar. Punkt.
    • + Enkel och solklar begränsning.
  • [M2] Motorway är motorvägar samt större motortrafikleder (planskilda korsningar, mötesfri)
    • + Sverige har inte så mycket motorväg, men en hel del motortrafikleder som överglänser andra i Europa och nästan når upp till motorvägsstandard, vilket detta alternativ belyser.
    • - Har ett visst mått av subjektivitet.
    • - Lite av ett standard-tänkande, vilket vi röstat för att inte använda oss av.
Trunk
  • [-] Europavägar, motortrafikleder samt mötesfria vägar
  • [-] Stamvägar, motortrafikleder samt mötesfria vägar
  • [-] Motortrafikleder samt mötesfria vägar
    • - Ger en hiskeligt massa väg framför allt i Norrland som bara blir primary trots att det är skillnad på vägarna. Gör att man måste ända in på zoom-level 7 innan man börjar se vägar norr om Dalälven.

Mötesfria vägar är en vägstandard och utgör i sig inte grund för val av trunk.

  • [Tr1] Stamvägar
    • + Det kan noteras att den närmsta översättningen av trunk till svenska faktiskt är stamväg.
    • + Kanske den lösning som ligger närmast hur andra länder gör. (Anm. de har dock oftast en egen vägskyltning för stamvägar, vilket inte Sverige har.)
  • [Tr2] Europavägar
    • + Ger lättast navigering då kartan stämmer överens med vägskyltning.
  • [Tr3] Stamvägar + motortrafikleder
    • + Motortrafikleder, oavsett på vilken administrativ klassificering de förekommer, tenderar att vara viktiga vägar i sitt område.
  • [Tr4] Europavägar + motortrafikleder
    • + Motortrafikleder, oavsett på vilken administrativ klassificering de förekommer, tenderar att vara viktiga vägar i sitt område.

Anm. Motortrafikleder har en tilläggstag till highway=trunk/primary/... genom motorroad=yes

Primary
  • [-] Riksvägar samt länsvägar med "hög standard".
    • - Hög standard = subjektivt
  • [-] Riksvägar.
Secondary
  • [-] Länsvägar och allmän väg med mittlinje.
  • [S1] Primära länsvägar. (Skyltade med vägnummer 100-499)
Tertiary
  • [-] Allmän väg utan mittlinje.
    • ? Även om vi utgår från viktighetsprincipen borde kanske mittlinjealternativet stå kvar eftersom det ändå utgör en så entydig gräns? --Erik Lundin 00:47, 12 November 2008 (UTC)
    • - Oanvändbar i norrland mellan september och maj då det ligger snö på vägen.
  • [Te1] Övriga länsvägar samt huvudleder i kommunala vägnät.
    • ? Är detta förslag identiskt med [Te2]? Alla icke-primära länsvägar är väl huvudleder?
  • [Te2] Huvudleder (120px-Zeichen 306.svg.png)
    • + Enklaste grundprincipen? Huvudled = tertiary om inte vägen är skyltad läns/riks/europaväg.
    • + Entydig gräns
    • + Möjliggör samma princip för gränsdragning både inom och utanför tätbebyggt område.
  • [Te3] Alla övriga allmänna vägar (blå vägskyltar)
Unclassified
  • [U1] Enskild väg. (Gul vägskylt)
  • [U2] Vägar som inte är huvudleder. (Enskild väg + de allra minsta allmänna vägarna)

Vägar innanför tätbebyggt område

Secondary
  • [tS1] Stora genomfartsleder
Tertiary
  • [tT1] Huvudleder (120px-Zeichen 306.svg.png)
Unclassified
  • [tU1] Vägar som varken är huvudleder eller som går genom bostadsområden.
Residential
  • [tR1] Vägar genom bostadsområden.

Omröstning

Öppnad 2008-10-21. Planerad stängning 2008-11-07.

Omröstningen gäller vilken grundprincip som ska gälla vid taggning. Argument finns ovan.

Förslag:

  • [A] Taggning efter vägens standard. Ex. tvåfilig 70-väg=secondary, 90-väg=primary
  • [B] Taggning efter vägens administrativa klassificering. Ex. riksväg=primary, länsväg=secondary
  • [C] Taggning efter vägens viktighet. Ex. riksväg=primary, stor ringled runt en stad=också primary

Anm: exemplen är just exempel på hur det kan komma att se ut med den grundprincipen. Exakt betydelse för trunk, primary, secondary etc. röstas fram senare när grundprincipen är fastlagd.

Exempel på hur det kan tänkas komma att se ut med förslag [A] respektive [C]. Förslag [B] lär knappast behöva ytterligare beskrivning.
A-C-exempel.jpg

  • Jag röstar för grundprincip [C] --Cohan 09:08, 21 October 2008 (UTC)
  • Jag röstar likaså för grundprincip [C] --Lunken 11:12, 21 October 2008 (UTC)
  • Alternativ [C], låter vettigast --Dalkvist 14:57, 21 October 2008 (UTC)
  • Jag röstar också för alternativ [C] --Magol 15:14, 21 October 2008 (UTC)
  • Jag röstar för alternativ [A] --janrikard 18:00, 21 October 2008 (UTC)
  • [B], men med ringled som primary, eftersom de verkar falla utanför svensk adm. klassificering.--Jeol 14:33, 22 October 2008 (UTC)
  • Jag röstar för alternativ [C]. --Erik Lundin 20:49, 21 October 2008 (UTC)
  • Alternativ [C] får min röst. --Hakanbrakan 13:40, 22 October 2008 (UTC)
  • För landsvägar tycker jag att alternativ [B] ska användas. Kommunala vägnät, ringleder mm kan gott taggas med annan metod. --Bengibollen 18:17, 22 October 2008 (UTC)
  • Jag röstar för linje [A] --Leojth 18:15, 23 October 2008 (UTC)
  • Jag håller med bengibollen = För landsvägar tycker jag att alternativ [B] ska användas. Kommunala vägnät, ringleder mm kan gott taggas med annan metod. --Kabbe 18:30, 23 October 2008 (UTC)
  • Jag röstar för linje [A] Karlskoging1 21:19, 25 October 2008 (UTC)
  • Jag röstar för alternativ [C]. --Peter289 10:07, 26 October 2008 (UTC)
  • Jag röstar för alternativ [A]. --sanna 09:01, 2 November 2008 (UTC)
  • Jag röstar för alternativ [C]. --Mikaelf 07:48, 3 November 2008 (UTC)

Omröstningen stängd och jag finner följande fördelning:

  • [C] 8 röster (53%)
  • [A] 4 röster (27%)
  • [B] 3 röster (20%)

Vi har alltså röstat fram att den grundläggande principen ska vara vägens viktighet, det vill säga i grunden

  • trunk - Europavägar
  • primary - Riksvägar
  • secondary - Länsvägar

men med möjlighet att tagga upp en väg om den är extra viktig i sitt område. Det som återstår är en avgränsning mellan tertiary och unclassified samt något hyfsat gemensamt inom tätbebyggda områden.

Omröstning 2

Om motorway bara är motorvägar eller även vissa motortrafikleder, om alla stamvägar räknas stom trunk etc. kommer senare.

Motorway måste väl vara en ointressant taggning nu. Det är ju en kvalitetsmärkning och vi skall ju enligt omröstningen låta viktigheten avgöra istället. Karlskoging1 21:30, 20 November 2008 (UTC)
Omformulering som svar på din sarkasm: omröstning bl.a. om vissa motortrafikleder kan anses tillräckligt viktiga för att räknas som motorway. --Cohan 22:47, 20 November 2008 (UTC)
Det finns bara en sak som är värre än dåliga förlorare vet du väl. Dåliga vinnare. ;-) Karlskoging1 23:26, 22 November 2008 (UTC)
Jag ber om ursäkt om jag missade din skämtsamma ton. Jag var väl lite för trött sent på kvällen. :) Jag hoppas verkligen inte att jag är en dålig vinnare. Mitt mål var (och är) bara att styra upp den inkonsekvens och tvetydighet som fanns, och i och med det även få en likriktning mot det allmänna medvetandet och uppfattningen om hur kartor bör se ut. När jag var ny OSM-are tyckte jag det var bra mycket frustrerande att det på en sida stod taggning efter standard och på en annan efter administrativ indelning. Ber återigen om ursäkt om jag uppfattats på annat sätt. --Cohan 21:44, 23 November 2008 (UTC)
Du hade tyvärr uppfattat mig på rätt sätt första gången. Det var jag som var en dålig förlorare och som mot bättre vetande ideligen försöker få tonfall att gå fram i skriven text. Sorry, nu skall jag va tyst. Karlskoging1 22:16, 24 November 2008 (UTC)

Jag skrev ett inlägg på Talk:WikiProject_Sweden/Göteborg om mitt förslag att tagga vägarna i Göteborg. Verkar stämma med indelningen här. Mitt förslag är också att i Göteborg hålla en lista på wikin med vilka vägar som är primary och secondary med kort förklaring varför. Så kan man undvika att folk ändrar fram och tillbaka. Kanske också en tagg på vägen som hänvisar till wikin? För övrigt så tycker jag att stamvägarna ska räknas som trunk. Kartan blir mer lik hur det ser ut i andra länder då. Norpan 23:31, 20 November 2008 (UTC)

Måhända för att det engelska ordet för "stamväg" faktiskt är "trunk". :) --Cohan 21:10, 24 November 2008 (UTC)
Kom idag att tänka på att då anslutande vägar har väjningsplikt mot huvudleder är det en mycket bra anledning att låta huvudled vara gränsen mellan tertiary och unclassified både inom och utanför tätbebyggt område. --Cohan 00:00, 24 December 2008 (UTC)

Övrig diskussion

Jag missade tyvärr diskussionen på IRC men tycker det är bra att det diskuteras. Jag är nog en av anhängarna av att kvaliten är viktigare än underhållaren så jag är lite störd av att någon redan börjat ändra klassningar här och där. Bland annat E45 har blivit trunk trots att den till största delen är primary och secondary.
Kan vi inte dra ut den här sammanfattningen på en "riktig" sida också istälelt för här på talk-sidan? Karlskoging1 20:36, 8 September 2008 (UTC)
Vet inte riktigt vad du menar med en "riktig sida". Var tycker du att den här sammanfattningen bättre passar än på sidan som är till för att diskutera svenska map features? Har du ett bättre ställe kan jag ju enkelt flytta den.--Cohan 08:18, 12 September 2008 (UTC)
Nåt mer som ska behandlas innan vi kan gå till omröstning? Ju tidigare vi får beslut som ger entydiga riktlinjer, desto bättre. --Erik Lundin 16:00, 1 October 2008 (UTC)
På IRC-mötet kom vi inte så mycket längre i diskussionen än till trunk vill jag minnas. Frågan är hur mycket som behöver diskuteras nedanför den nivån. Själv tycker jag ändå att huvudfrågan står mellan vägstandardsbaserad eller administrativt baserad så man skulle ju kunna rösta mellan de två och sedan gå vidare därifrån. Sedan är ju frågan hur länge omröstningen ska vara öppen. --Cohan 00:06, 2 October 2008 (UTC)
Jag frågade runt efter lite åsikter från internationella användare både på andra Talk-sidor och på IRC. Det verkade finnas något av en koncencus att om man taggar vägen efter (det iofs subjektiva) hur viktig vägen är så hamnar man på en bra kompromiss. En europaväg är (i allmänhet) viktigare än en riksväg som i sin tur är viktigare än en länsväg för transporter och bör taggas därefter. Då det även är mer troligt att att en viktigare väg (ex. europaväg) på det stora hela är rakare, bredare, tillåter högre hastigheter och är bättre underhållen än en mindre viktig väg (ex. länsväg) så får man samtidigt en karta som även i mångt och mycket taggas efter standard. Denna "viktighetsindelning" möjliggör även att ex. ringleder taggas högre än deras administrativa status skulle tillåta med en strikt administrativ taggning. Vidare lovordas Finland för sitt användade av trunk (karta) som tydligt visar de viktigaste vägarna i landet. Det verkade vara en väldigt stark uppfattning om att de viktigaste vägarna ska vara trunk så de syns redan på zoom 5.
Efter att från början varit en vän av taggning efter standard som övertalats till administrationslägret under denna diskusions gång tycker jag att denna "kompromiss" är en utmärkt lösning, så jag skriver upp den bland förslagen. --Cohan 15:58, 14 October 2008 (UTC)
Enligt min röst ovan, anser jag att linje [B] är att föredra där det är applicerbart. Vägar som faller utanför begrepp som riksvägar, länsväg eller enskild väg kan annan metod användas. Huvudsaken är att tydliga riktlinjer finns för hur man ska tagga. Detta gäller även linje [A] och [C]. Olika personer ska med stor sannolikhet tagga samma vägar lika. --Bengibollen 18:26, 22 October 2008 (UTC)
En kommentar; taggning efter vägstandard har blivit enklare med Vägverkets nya hastighetssystem. Det är ju mer knutet till vägstandard. Och enligt min mening ska en person som taggar inte behöva känna till om vägen är stalig/kommunal, det är inte alltid så lätt. Leojth 18:23, 23 October 2008 (UTC)
Alternativ C känns ju helt flummig, hur viktig är en väg? Vem bestämmer vikighetsgraden? Det kommer ju om något endast resultera i att denna disskution fortsätter. janrikard 20:40, 30 October 2008 (UTC)
Ungefär lika flummig som alternativ A, men mer lätthanterlig. Hur bra är en "bra" väg? Hur bra är en "halvbra" väg? Hur bra väg är en 12 m bred 70-väg? Blir den bättre eller sämre om den övergår till en 9 m bred 90-väg? Antalet kombinationer blir ohanterligt och riskerar att ge en karta som är lika lättläst som ett färgblindhetstest. Med alternativ C får man tydliga grundregler, exempelvis europaväg=trunk, riksväg=primary, länsväg=secondary där sedan de som mappar lokalt kan komma överens om sträckor i det lokala/regionala vägnätet som är viktigare än vad kartan annars antyder. Exempelvis gamla E 12 mellan Umeå-Holmsund som skulle kunna märkas som primary trots att den idag inte ens är en länsväg. Ge en slumpvis vald person en svartvit karta (över ett område personen känner åtminstone hyfsat) och några färgpennor och be denne färglägga kartan - resultatet kommer nog att ligga väldigt nära vad OSM kommer att visa med alternativ C, och rätt långt från alternativ A. Jag skulle nog kunna sätta en slant på att det inte är många som skulle byta penna för att det blir 120 eller 70 eller 50 eller 80 eller 60 eller 30 eller 90 eller 2-filigt eller 3-filigt eller 110 eller 12 m vägbredd eller 9 m vägbredd eller 1 m vägren eller 3 m vägren eller...
Kort och gott:
Är det flummigheten som är problemet? Då borde du rösta på alternativ B istället.
Är det risken för att diskussionen fortsätter som är problemet? Då borde du också rösta på alternativ B. --Cohan 22:51, 30 October 2008 (UTC)

När jag taggar går jag ungefär efter de bilder som visas på den engelska map features-bilden. Det vill säga motorway ska absolut vara just motorväg, inga undantag. Trunk är 2+2-vägar som inte klassas som motorväg och även möjligen 2+1-vägar (båda utan plankorsningar). Primary är 2+1-vägar och 2+2-vägar med plankorsningar (ringvägar runt städer passar ofta in här) och även väl tilltagna 1+1-vägar med rejäl vägren (väg 100 mellan Höllviken och Skanör) som i praktiken skulle gå att uppgradera till 2+2 om man offrade vägrenen. Secondary är i princip alla landsvägar som har två filer tydligt markerade med mittlinje (oftast utan eller med minimal vägren), samt genomfartsleder genom städer. Tertiary är vägar i det allmänna vägnätet som saknar mittlinje och är smala nog för att man måste sakta ner för att mötas (breda vägar utan mittlinje kan vara secondary). Tertiary kan även vara grusväg, såvida grusvägen ingår i det allmäna vägnätet. Enskilda asfalterade vägar i gott skick kan även vara tertiary (finns bra exempel på sådana vägar på Österlen). Enskilda smala vägar, oftast grusvägar, är unclassified. Även industriområden är unclassified medan bostadsområden är residential. Track är just track, det vill säga stigar. Kom ihåg att använda rätt stigklassificering. Även där använder jag de bildriktlinjer som finns på den engelska map features. Personligen tycker jag att detta är ganska enkelt att bedöma och ser inte riktigt anledning till en jättedebatt. Att märka enbart efter vägklassificering är att göra samma misstag som Vägverket: markera vägar efter önskad kvalitet, inte efter faktisk observerad sådan. Även riksvägar kan vara secondary, även här är Österlen ett bra exempel: Riksväg 9 mellan Brösarp och Kivik /Grillo 12:40, 3 November 2008 (UTC)

På samma sida står det "Important roads that aren't motorways" om trunk, och "administrative classification" om både primary och secondary. (Och går man sedan in på sidan om trunk står det uttryckligen att den inte behöver vara separerad.) Så om den engelska originalsidan ger motstridiga uppgifter är det väl inte så konstigt att det debatteras. Sedan vet inte jag om det är dialektalt men för mig är stig en i naturen av längre tids användning upptrampad väg som inte lämpar sig för annat än att färdas till fots, men det är bara en parentes. Håller dock fullständigt med om att för highway=track komma ihåg att specificera tracktype då det är stor skillnad mellan grade1 och grade5. --Cohan 04:21, 4 November 2008 (UTC)
Taggningen kommer alltid att vara lite godtycklig. Tror vi att vi på den här diskussionssidan kommer att kunna komma fram till något som alltid kommer att följas överskattar vi nog vår betydelse rejält. Det viktigaste är att den är begriplig. Det gör inget om någon stor väg med plankorsningar blir trunk så länge plankorsningarna finns med på kartan. Angående track så håller jag inte med dig om vad du skrev i diskussionen som föranledde den här "omröstningen". Det visas på mina exempel ovan. En asfalterad enskild väg som leder mellan mindre byar på landsbygden och som används av en hel del turister på sommaren exempelvis, är knappast track. Inte heller är en allmän väg (med blå skyltar) som är oasfalterad track, eller i min mening ens unclassified. Sådana brukar jag markera som tertiary, eftersom de trots att de inte är asfalterade ju tillhör det huvudsakliga vägnätet. Att en väg inte är asfalterad anges ju separat, och borde väl egentligen på något sätt renderas. Det gäller som vanligt att låta det sunda förnuftet gå framför en institutionaliserad syn. /Grillo 07:09, 4 November 2008 (UTC)
På samma sätt anges ju vägbredd, maxhastighet, huvurida den har gatljus, ytbeläggning, antal filer och nu även jämnhet (med den nyss godkända taggen smoothness=*) separat och man kan styra rendering därefter om man vill ha en sådan karta. Angående track så skrev jag att track kan användas vid "små enskilda vägar". Där jag använt det har det varit frågan om hjulspår med gräs mellan hjulspåren som leder fram till en handfull villor. Vidare skrev jag aldrig att jag ansåg att asfaltering var ett krav för högre klass än track. (Även om det var det som startade just den delen av diskussionen.) En (större) enskild väg mellan byar är (imho) självklart mer än track. Kanske t.o.m. tertiary om den är tillräcklig. Själv har jag använt unclassified i sådana fall. --Cohan 12:12, 7 November 2008 (UTC)

Man skulle kunna se en koppling mot ortstorleken. Allt kommer ner till zoom-nivåer. Ser jag hela Sverige vill jag inte se varenda liten byhåla, jag vill se de största städerna. På samma sätt vill jag se de största och viktigaste vägarna (europavägarna alt. stamvägarna) i hela landet. Jag är i det läget inte intresserad av att se stumpar av 2+2-vägar eller var jag kan köra i 120 utan jag vill se det övergripande sammanhängande huvudnätet. Zoomar jag sedan in så jag ser landsdelar och vidare mot län och landskap vill jag även börja se mindre städer och orter samt riksvägar och länsvägar. Zoomar jag in och tittar på Österlen är jag intresserad av de största och viktigaste vägarna i området. Att riksväg 9 där är smalare och krokigare än riksvägar på andra håll i landet är tämligen irelevant, då den ändå är den bästa och viktigaste vägen i området och exempelvis den första att plogas vid eventuellt snöfall. Kör jag där på genomresa kör jag riksvägen för man kan vara tämligen säker på att alternativen i den omedelbara närheten är ännu smalare och krokigare. (Här medger alternativ [C] att om man exempelvis har en länsväg som är lika stor och viktig för länet som riksvägen får man tagga upp den.) Att tagga ner riksvägen till secondary för att den inte är lika rak som riksväg 55 eller att tagga ner E 45 i norrland till secondary för att den inte är lika bred och bra som E 4 genom Stockholm är lika vanvettigt som att tagga om E 4 genom Stockholm till secondary för att den inte är lika bred som A 100 genom Berlin eller Kung Rama IX:s väg genom Bangkok. Den är fortfarande den största och viktigaste vägen i sitt område. Om vägverket sedan skyltat efter önskad istället för verklig vägstandard så är det ändå fortfarande relativ vägstandard sett till sitt område. En europaväg i lappland är sämre än en europaväg i Stockholm, men en europaväg i lappland är fortfarande 100 gånger bättre underhållen än en länsväg i lappland. Och då ska vi inte ens börja prata om vägar under länsvägar norr om polcirkeln. Att då tagga allt som secondary ger samma effekt som att inte ha någon åtskillnad alls. --Cohan 12:12, 7 November 2008 (UTC)

Omröstningens giltighet

Jag hoppas att ingen här tar ovanstående "omröstningsresultat" som en slutgiltig sanning. Faktum är ju att bara de som använder wikin haft en chans att ens se den här sidan, det är många fler som mappar och framöver kommer det bara att bli ännu fler. Det är livsfarligt att låsa sig fast vid ett system och inte vara öppen för kritik. Vi måste minnas att det här fortfarande är ett projekt i uppstartsfas. Börjar vi skriva regler för hur vi ska göra har vi gjort ett grundläggande fel. Reglerna (ett ord jag inte gillar, praxis handlar det snarare om) ska skrivas efter hur vi faktiskt arbetar, sedan omarbetar man praxis när den förändras. Annars riskerar vi bara att skrämma bort nya mappare som blir vettskrämda av hårda regler över hur allt ska se ut. De flesta klarar av att dra egna slutsatser av vad som är en motorväg och vad som är en primary-väg, utan att få det bankat i skallen på sig. Det kan man ju se av folket som yttrat sig ovan. I grunden har vi ju samma inställning: att en större väg ska taggas som större och en mindre ska taggas som en mindre. Svårare än så behöver vi egentligen inte göra det för oss. Det är mycket mer kontruktivt att arbeta sig fram och diskutera i sansad ton, än att lägga upp beslutande omröstningar där minoriteten körs över (vilket jag inte säger är fallet här, men en fallgrop som det är lätt att falla i). Det jag beskriver ovan är baserat på fyra års erfarenhet av svenska Wikipedia, som uppvisade just symptomen som synts ovan i början av sin livstid. Numera ångrar vi bittert att vi inte insåg att det var en dålig väg att gå, för det är svårt att lära gamla hundar sitta, än svårare en hel hundskock. /Grillo 03:41, 11 November 2008 (UTC)

Naturligtvis behöver ingen följa resultatet av omröstningar och riktlinjer på wikisidor, men när jag var ny på OpenStreetMap (och Wikipedia för den delen) tyckte jag verkligen inte att det fanns för mycket riktlinjer att gå efter. Snarare ville jag ju veta hur man gör vissa saker på bästa sätt och featuressidorna blev snabbt en god vän vid kartritning. Att enas kring hur saker ritas trodde jag var en naturlig strävan, eftersom jag upplever tvetydighet och godtycklighet som ganska hämmande när jag gör en kartläggning. Jag tror inte att det gagnar OSM att någon t.ex. har trunk avsatt för 2+1-vägar medan någon annan använder det till stamväg. Visst har vi samma grundinställning att större vägar ska taggas större och mindre som mindre o.s.v., men tyvärr tror jag att det inte är så enkelt att nöja sig med det. Omröstningen gällde på sätt och vis gränsdragning, t.ex. var man ska dra gränsen mellan primary och secondary, och det tror jag inte att man kommer undan så lätt. Det viktigaste i den diskussionen tycker jag är att man får entydiga, lättdefinierade gränser som håller sig så långt från godtycke det går. Och - naturligtvis - att vi kan diskutera utan att bli ovänner ^^ --Erik Lundin 00:24, 12 November 2008 (UTC)
Precis som allt annat på internet är det inget som gäller för all framtid. Vad gäller tillgängligheten så har det utlysts på IRC och via den officiella mailinglistan. Sitter man på OSM men varken tar del av wiki, IRC eller mail så karterar man till stor del utan att ta reda på vilken praxis som gäller, vilket oftast går alldeles utmärkt då märkningen oftast är intuitiv. Då fortsätter man även som man gjort oavsett vad som "beslutats" här. Precis som du skriver Grillo klarar de flesta att dra slutsatser om vad som är motorväg och primary, men precis som Erik skriver finns ibland tvetydligheter. Är E 45 trunk eftersom det är en stamväg/europaväg och en av de viktigste vägarna i landet, eller är den secondary för att den är 70 km/h? Antingen kan man då låta alla göra som man vill, vilket i just sådana fall kan ge totalt intetsägande kartor, eller så beslutar man något. I det senare fallet kan antingen en besluta diktatoriskt, eller så beslutar folk tillsammans genom omröstning efter en diskussion. I det här fallet blev det tack och lov det sistnämnda och jag hoppas verkligen ingen minoritet känner sig överkörd. Som Erik skriver blev featuresidorna snabbt en vän även för mig när jag började på OSM. Tyvärr lider de av inkonsekvens. På ett ställe står det si och på ett annat ställe står det så om precis samma sak, och ofta är det gränsdragningar som är problem. Det finns väl inte en enda här på OSM som tycker att E 6 ska vara track men uppfarten till min sommarstuga trunk. Att den betydligt större/bättre/viktigare E 6:an ska ha högre klass är given, men var går sedan gränsen nedåt? Förhoppningsvis är det just det vi kan komma överens om en praxis runt genom vänlig diskussion. --Cohan 21:38, 12 November 2008 (UTC)

Vägnummer och status

Vill bara tipsa om att vägverket har info om vägar som man kan använda för att se alla vägnummer. Dessutom får man information om vägens klassificering (riksväg, primär länsväg, sekundär länsväg). Vägen till Robertsfors från E 4 heter till exempel 651 och är klassad som sekundär landsväg med en vägbredd på 1.0-8.9 meter, har BK 1, och ingår i NRL-nät "Regionala vägar m viktiga transportstråk". Klicka på Sträckföreteelser/NRL-nät så får du färgkodning av "viktighet". Man kan klicka på vägbredd osv också. Mycket intressant. Norpan 10:31, 28 November 2008 (UTC)

Jag vill bara tillägga att för länsvägar med nummer över 500 så är inte siffran ensam tillräcklig, den används enbart inom länet, för unik identifikation prefixeras detta länsvägsnummer med länsbokstaven, t ex går N600 genom N-län (Halland). För länsvägar med nummer under 500 är det dock en unik rikstäckande serie. Länsstyrelserna ger varje år (?) ut en offentlig handling med en genomgång av allmänna vägar i länet och t ex deras broklassning. Vissa län (t ex de småländska - se länkar på projektsidan för Småland) gör denna handling omedelbart tillgänglig på nätet. I dessa kan man klart observera att när en allmän länsväg ansluter/övergår i en länsväg i ett angränsande län, så specifieras länsvägen i det angränsande länet med länsbokstav, medan för länsvägar inom länet i fråga används enbart sifferbeteckningen. Jag är alltså starkt för att om länsvägsnummer skall anges för länsvägar i sifferserien över 500 så skall dessa prefixeras med länsbokstav.--sanna 09:41, 29 November 2008 (UTC)
Medhåll på det (prefix). --Bengibollen 21:47, 30 November 2008 (UTC)
Bra, självklart ska prefixet vara med. Blir lite intressant i Östergötland, E. Men det kanske inte är nåt problem. Norpan 22:56, 30 November 2008 (UTC)
Medhåll även här på prefixet. Kan vara värt att använda reg_ref=* istället för ref=* när vägnumret inte skyltas ute längs vägen. --Cohan 02:26, 1 December 2008 (UTC)
Ett mycket användbart verktyg, men jag är lite frågande till om det är tillåtet att använda denna källan. Man får ju inte använda ej öppen information för att tagga katorna. --Magol 15:26, 1 December 2008 (UTC)
Som jag ser det så är det där bara paranoja från England. Att en viss väg har ett visst nummer är inte på något sätt upphovsrättsskyddad information. Det spelar ingen roll vilken källa man har fått det ifrån. Om man däremot systematiskt kopierar hela vägverkets databas så bryter man eventuellt mot upphovsrätten på själva databasen. Skyddet gäller databasens struktur, inte innehållet. Norpan 15:24, 2 December 2008 (UTC)
Nu hittade jag dessutom information om alla allmäna vägar i Västra Götaland. En guldgruva om man ska tagga. Dessutom kan man se vilka vägar som ännu inte är mappade. Antar att liknande publikationer finns för andra län. (Fanns iaf för AB län såg jag). Jag föreslår att vi taggar som reg_ref=O 500 för en väg i Västra Götaland till exempel. Det är ju bra att ha taggarna om man ska koppla annan information till vägarna i någon applikation. Norpan 23:59, 3 December 2008 (UTC)
De vägar i Halland och Småland som jag redan taggat med ref (t ex http://www.openstreetmap.org/?lat=56.7216&lon=13.1507&zoom=14&layers=0B00FTF) så har jag inte använt mellanslag mellan länsbokstaven och siffran. Det är självklart en smaksak, men jag tycker det ser mycket bättre ut. Får läsa på lite om reg_ref märker jag.--sanna 15:11, 4 December 2008 (UTC)
För min del spelar det ingen roll med eller utan mellanslag. Men ska inte dom där vägarna vara tertiary? :) Norpan 16:26, 4 December 2008 (UTC)
Eftersom gis.vv.se/iov bara funkar med Internet Explorer kan jag inte använda det. Upptäckte dock igår Vägverkets trafikflödeskarta som faktiskt funkar med Firefox. Man har tyvärr inte all väginfo som finns på IOV, men man ser iallafall vägnummer. Apropå länsstyrelsernas väginfo så kollade jag på Länstyrelsen i Skånes webbplats, men motsvarande fil där innehåller bara första sidan i dokumentet. --Erik Lundin 22:24, 14 February 2009 (UTC)

admin_level

Jag saknar en nivå för församling som bl.a. är viktigt för folkbokföringen samt indelning på landsbygden. Föreslår därför att admin_level=10 används till församlingsgränser. Leojth 19:37, 19 October 2008 (UTC)

Storleksmässigt känns det som om församling ligger mellan kommun och stadsdelsnämnd alternativt mellan stadsdelsnämnd och stadsdel, men det blir väl ett himla bök att knuffa in församlingsgränserna där och flytta ner de andra ett steg så admin_level=10 är väl lika gott som något. --Cohan 08:07, 20 October 2008 (UTC)
Samtidigt kan det ju tänkas (det borde ju faktiskt vara så) att renderare tar hänsyn till att ju högre admin_level, desto mer inzoomat måste man ha för att se gränsen. Det blir ju lite konstigt om man ser stadsdelarna, och sedan måste zooma in för att se församlingsgränserna som ju är större områden. Vi leker med tanken att vi vill knuffa in församlingarna på level 8. Tagwatch ger att vi har 82st ways med level 8 och 19st level 9 i Sverige. 43 respektive 16 av dem har jag här i Umeå och kan ändra manuellt, vilket ger 39 respektive 3 som kommer att vara felmarkerade tills någon åtgärdar dem. Det kanske det är värt för att få församlingar på en mer passande plats? Frågan är om det även är av intresse att markera ut våra 13 stift? (Jag tycker spontant ja) Ska vi då knuffa upp level 4-6 till 3-5 och låta stift få level 6, eller går det att ha någon annan boundary än administrative för stift och församlingar? Skulle kanske på sitt sätt vara en mer logisk indelning, men kommer troligtvis att ha sämre stöd av renderare. --Cohan 08:11, 21 October 2008 (UTC)
Jag hittade hur jag kan göra flytten hyfsat enkelt. Ska vi knuffa in församlingar på admin_level=8? I så fall fixar jag ändringen av befintliga level 8 och 9. --Cohan 22:03, 13 November 2008 (UTC)

Kollade runt och ser att det är rätt inkonsekvent hur det markerats idag. Det finns ex. kommungränser på allt mellan level 5 och 8. Flyttar befintliga gränser med level 9 till 10 och 8 till 9 så får vi level 8 ledig för församlingar. Ser även att Bengibollen redan ändrat på admin_level-sidan att stadsdelar är nivå 10. Landsdelar och landskap har dock tagits bort. Ska vi ha dem? --Cohan 19:44, 20 November 2008 (UTC)

Landsdelar kanske kan kvitta. Landskap borde med. De är dessutom trevliga i och med att deras gränser för all överskådlig framtid inte kommer att ändras. Det gäller så vitt jag förstår även socknar. Problemet är väl att få tag i öppna källdata. Karlskoging1 21:27, 20 November 2008 (UTC)
Så ska vi skriva in landskap på level 5? Visst kan landsdelar kvitta, men då level 3 ändå är ledig och gränserna redan finns så gör det väl inget om de länsgränser som även är landsdelsgräns blir lite tjockare på kartan? Men som sagt spelar det väl ingen jätteroll. Här i norr är socken och församling samma sak i alla få fall jag känner till. Gäller det hela Sverige så kan vi skriva in båda på admin_level-listan för level 8. --Cohan 23:11, 20 November 2008 (UTC)
Jag har inget källdata för något sådant här och borde alltså inte lägga mig i eftersom jag inte kommer att kunna göra några egna editeringar. Men: Undrar om vi inte borde komma ihåg att där finns härader och domsagor också. Härader är väl utdöda, men domsagor lever. Karlskoging1 23:35, 22 November 2008 (UTC)

Oj, det fanns en diskussion om detta. Jag bara tyckte att det såg illa ut och pillade lite. Landskap är ingen administrativ indelning av Sverige. Den indelningen existerar inte längre. Däremot är det en _historisk_ indelning och borde därför ligga under någon tag som handhar historiska gränsdragningar. Jag flyttade inledningsvis upp Län till nivå 4. Men nu efter att ha jämfört med andra länders indelningar så har jag flyttat tillbaka och lagt in riksområden på nivå 4 istället. Riksområden är visserligen lika intetsägande som Landsdelar som låg där tidigare, men har i varje fall NUTS-klassificering. Vilket troligen gör den mer "officiell". Sedan kommer kommuner. I princip alla andra länder har lagt muncipialities på nivå 8 och där tycker jag också att svenska kommuner bör ligga. Svenska kommuner motsvarar LAU2, vilket innebär att det finns en hypotetisk nivå mellan län och kommun som inte används i Sverige. Längre ner hittar vi församlingar som är en kvarleva från innan kyrkan gick ur staten som bevarats av statistiska skäl. I många kommuner motsvarar säkert församlingarna kommunens egna administrativa indelning i stadsdelar, så där är det inga problem. I min hemkommun Göteborg är det inte alls så. Här har vi stadsdelsnämnd, primärområden och basområden och församlingarna stämmer inte alls in i det mönstret. Min poäng slutligen: Jag tycker att den administrativa indelningen bör vara så att varje del ligger i endast en region i nivån ovanför. Där blir församlingar och landskap haltande. ex: vilka län ligger i Lappland alt. i vilket län ligger Lappland, det är nonsens, alltså bort med landskap. Samma sak med församlingar.

Förslag:

  • Nivå 2: Riksgräns (NUTS1)
  • Nivå 3: används knappt i något annat land
  • Nivå 4: Tycks motsvaras av NUTS2 ungefär vilket borde bli eventuella framtida regioner i Sverige som det pratas om, i nuläget kan vi använda svenska NUTS2 (riksområden) för att få in något på den nivån
  • Nivå 5: Oanvänd
  • Nivå 6: Motsvaras av NUTS3 vilket är ekvivalent med län
  • Nivå 7: LAU1 används inte i Sverige, men skulle kunna motsvaras av storstadsområde eller liknande.
  • Nivå 8: LAU2 Kommuner. På denna nivån ligger vanligtvis muncipialities i andra länders indelningar. Vilket är lite olyckligt, för det skulle kunna behövas några fler nivåer.
  • Nivå 9: stadsdelsnämnder eller liknande där sådana existerar
  • Nivå 10: Primärområden eller Stadsdelar/församlingar.

På det stora hela är det olyckligt att det bara är 10 nivåer. För ett enskilt land är det säkert tillräckligt. Men om man ska ta hänsyn till andra länders indelningar blir det knepigt. Ett län som är vår egentliga största indelning motsvaras ju inte direkt av USA:s stater som är deras största indelning osv.--Bengibollen 19:21, 23 November 2008 (UTC)

I Umeå är det flera stadsdelar i varje församling. Lite osäker om de har gemensamma gränser eller om det finns stadsdelar som ligger i flera församlingar såsom lappland ligger i två län. Om jag inte är helt ute och cyklar finns det faktiskt fler stadsdelsnämnder än församlingar, vilket i så fall borde placera församlingar på nivå 8,5. Om jag inte förstått saken fel så är municipalities ofta mindre än våra kommuner så eftersom nivå 7 ändå är oanvänd kanske vi kan ha kommun där och församling på nivå 8?
Som en följdfråga: Ska kommun/länsgränsen förlängas ut i havet till nationsgränsen för kustlän och kommuner när man ska göra relationerna? --Cohan 21:57, 23 November 2008 (UTC)
Landsdelarna (Götaland, Svealand, Södra norrland och Norra norrland) är i alla fall välkända (och används bl.a. på SMHIs väderkartor) till skillnad från riksområdena. Om någon av dem sedan är nödvändiga att ha med på kartan kan ju diskuteras. Jag hann dock börja uppdatera gränserna till level 3 (landsdelar) och level 4 (län) vilket kan ses på OSM Inspector. (Fungerar visst endast i FireFox) Angående landskap tycker jag att vi borde få med dem på något sätt då de är välkända, används ofta i beskrivningar om platser samt dessutom är gränserna skyltade längs våra vägar. På diskussionssidan för admin_level diskuteras möjligheten att i England ha motsvarigheten till stift, kontrakt, pastorat, församling etc som boundary=episcopal med egna admin_level där. På samma sätt skulle man både kunna tänka sig att placera våra kyrkliga indelningar där samt att använda boundary=civil eller boundary=historical för landskapen om man vill förhindra att admin_level blir haltande. (Detta torde dock ha ett svagt stöd bland renderare.) Diskussionssidan för admin_level nämnde dock att en admin_level=4 gräns inte nödvändigtvis även behöver vara en admin_level=5-gräns utan att haltande uppdelningar både är tillåtna och lär användas i vissa länder. (Skribenten refererade kort till talk-listan, har inte kollat själv vad som skrevs och diskuterades där.) --Cohan 12:52, 24 November 2008 (UTC)
Jag tycker att åtminstone länen ska fylla ut hela rikets territorium, antagligen kommunerna också. Jag kan också gå med på Götaland, Svealand osv istället för riksområden. Jag blev lite väl insyltad i NUTS när jag tyckte att jag hade hittat ett fint verktyg för att jämföra de olika nivåerna mellan olika nationer. Här finns fler indelningsvarianter: Sveriges indelning Men församlingar är ju i likhet med NUTS egentligen en statistisk indelning idag. Den har man ju kvar för att kunna jämföra statistiskt data från förr. Dagens kyrkliga församlingar överensstämmer inte heller längre med SCB:s församlingar. Jag har hakat upp mig i "administrativ" här också. Det behövs andra indelningar. Civil och Political säger mig inte mycket heller. Historical, Statistical (för NUTS och liknande) och kyrkovarianter hade varit vettiga också. Sedan en level:admin och lite sådana sub-keys. Visst, de flesta kommer troligen inte ritas ut på annat än specialkartor, men det innebär inte att de inte går att söka på. Dessutom skulle man ha tagit nivåerna 10, 20, 30..., och definera vad dessa nivåer innebär på ett ungefär, istället för 1,2,3. Som med gamla basic-program. Då finns utrymme att klämma in saker som att våra kommuner egentligen borde ligga på 7.5 eller nåt.--Bengibollen 20:48, 24 November 2008 (UTC)
Ser att NUTS-1 inte är landsgränserna utan ligger närmare våra landsdelar. Norrland har dock annekterat Dalarna och Värmland. Nåväl. Ändrade på Key:boundary-sidan så att listan mer ser ut som det är karterat idag, så kommer förhoppnignsvis nya tillskott att få samma admin-level som redan är i bruk. Vill vi sedan byta får vi väl ändra både i kartan och på sidan. Vill vi ha församlingar i boundary=administrative eller ska vi flytta över dem till boundary=episcopal och då kunna få hela hiearkin stift, kontrakt, pastorat, församling? --Cohan 16:44, 17 December 2008 (UTC)

Alla län och landsdelar finns nu utmarkerade komplett med relationer (kustlän saknar dock gränsen som går över vatten, detta gäller även alla landsdelar). Resultatet kan ses på OSM Inspector. Landsdelar är level 3 och län level 4, så ska det ändras får vi komma ihåg både relationerna och gränserna. --Cohan 02:54, 1 December 2008 (UTC)

Var kommer egentligen den inritade datan för länsgränser från? I september kontaktade jag Lantmäteriet för att kolla om läns- och kommungränser är offentlig data (vilket jag tycker att det rimligtvis borde vara). De är dock väldigt sega på att komma med besked, och jag ringer då och då och frågar hur det går. Se även tråd på forumet.--Erik Lundin 17:57, 1 December 2008 (UTC)
Om jag inte missförstått saken så är det en bulk import från CIA World Data i OSMs begynnelse. (I så fall samma källa som nationsgränserna med andra ord.) Gränserna har dock saknat korrekta taggar tidigare och därför inte renderats på alla ställen. Gränsen mellan Skåne och Blekinge saknades så den ritade jag ut på en höft.--Cohan 19:47, 3 December 2008 (UTC)

Ortklassificering

Just nu känns det som om spannet för vad som är en "village", det vill säga en by, är väldigt vitt. En ort med 200 invånare är gränsen till tätort, och känns som en vettig punkt mellan hamlet och village, men sedan har vi godtyckligt satt gränsen till town vid 10 000 invånare. Detta har gjort att vi fått införa undantagsregler för kommunhuvudorter och liknande. En inte så bra situation i min mening. Mitt förslag är att vi sänker "kravet" för town till 5 000 invånare. I så fall skulle betydande orter som inte är kommunhuvudorter, exempelvis Skanör-Falsterbo, uppnå kravet för town. Samtidigt får vi ha kvar undantaget för huvudorter så att inte Knislinge (och många kommunhuvudorter i Norrland) blir en village, men det behöver förmodligen användas mindre ofta. Sverige är ju ett glesbefolkat land med många mindre orter. Sorterar man denna lista på Wikipedia efter befolkning slutar listan över orter över 10 000 invånare efter bara drygt hundra orter. Medianstorleken verkar ligga vid ungefär 1 000 invånare och drygt 10 procent verkar vara större än 5 000. Det verkar därför vara en bra gräns. Åsikter? /Grillo 12:26, 4 November 2008 (UTC)

Helt klart något att fundera över och spontant håller jag med. Ortsklassificeringen finns ju för att renderare ska veta på vilken zoomnivå orten ska börja skrivas ut. Har man hela Sverige på skärmen vill man ju inte ha namnet på varje liten by utskriven. Precis som du säger är Sverige väldigt glest befolkat och mindre orter kan skrivas ut tidigare än vad som är möjligt i andra länder. Exakt var gränsen bör ligga har jag i dagsläget ingen bestämd åsikt om, men jag kan helt klart tänka mig en sänkning. --Cohan 14:26, 5 November 2008 (UTC)
Märker att skillnaden inte skulle bli så stor. Av alla orter mellan 5000 och 10000 invånare är det bara ungefär 30 som inte är en kommunhuvudort och därmed redan är town av den anledningen. --Cohan 21:13, 5 November 2008 (UTC)

För Gotland räcker det inte att sänka gränsen till 5000. Även vid den nivån saknar Gotland helt tätorter som blir klassificerade som "Town". Om vi hade korrigerat tätorternas klassificering på Gotland så är det endast Visby som syns när man zoomar ut lite. Gotlands lite "större" tätorter har ca 1000-2000 invånare.Nikon 12:24, 4 January 2010 (UTC)

Jag måste säga att jag inte förstår varför vi behöver frångå den engelska definitonen överhuvudtaget? Varför kan inte vi ha få towns och citys i Sverige för? De må inte renderas i utzommat läge i mapnik men mapnik är ju faktiskt en världskarta och de flesta små tätorter är faktiskt inte så viktiga ur ett världsperspiektiv (nu kommer alla från hata mig men jag kommer faktiskt själv från en "village"). Om någon tycker att villige skall synas mer utzoomat så går det ju faktiskt bra att skapa en egen renderare?.. Så kontentan är tycker kravet för town skall ligga kvar på 10.000 och kravet för city skall höjas i enighet till vad det är på de engelska sidorna 100.000. --Thod 22:27, 4 November 2011 (UTC)

Länsväg av riksintresse

Jag såg att "länsväg av riksintresse" ska taggas som primary. Vore det dock inte bättre att göra distinktionen primära länsvägar av riksintresse som primary och sekundära länsvägar av riksintresse som secondary? Annars blir det väldigt många primaryvägar på platser där det skulle verka märkligt, som till hamnar och flygplatser på i övrigt relativt små vägar.

Jag passade också på att fixa till i tabellen. Dels gjordes en distinktion mellan primära och sekundära länsvägar utan att det skrevs ut, dels verkar inte "tertiära länsvägar" vara det som det syftades på och dels ska det vara blanksteg mellan länsbokstav och vägnummer på sekundära länsvägar. /Grillo 21:38, 4 January 2012 (UTC)

light_rail

I den svenska beskrivningen anges "spår för pendeltåg". Detta tycker jag är missvisande. Dels nämner den engelska beskrivningen något i stil med "tram tracks of higher standard, usually on its own right-of-way". Dels så bedrivs det mesta pendeltågstrafiken i Sverige på reguljära järnvägsspår. Det närmaste separata system såsom tyska S-Bahn eller S-togen i Köpenhamn man kommer i Sverige är väl i så fall Roslagsbanan och Saltsjöbanan i Stocholmsområdet. Vidare så verkar delar av Tvärbanan vara taggad som light_rail. Kanske borde det stå något om snabbspårväg, egen banvall och relativt få korsningar med övrig trafik?

--Malu (talk) 21:28, 23 September 2013 (UTC)