Sv:Verifiability
Konceptet verifierbarhet i OpenStreetMap innebär i huvudsak att en annan kartläggare ska kunna komma till samma plats och samla in samma data ("verifiera" den data du har angett). OSM-data bör, så långt det är rimligt möjligt, kunna verifieras. Detta är en god praxis-riktlinje som täcker all kartläggningsaktivitet och en policy som styr val vi gör om vilka taggar som används och får acceptans, och andra aspekter av datarepresentation.
Vad är verifierbarhet?
Kärnan är "verifierbarhet" att allt du gör kan visas vara sant eller falskt av andra kartläggare – det senare antyder förhoppningsvis att det har skett en förändring på plats som behöver kartläggas.
- Vi tillämpar detta inte bara på själva kartdata, utan också på sättet vi registrerar det på – de geometrier, taggar och värden vi använder för att beskriva objekt på kartan.
- En kombination av tagg/värde och geometri kan verifieras om och endast om oberoende användare som observerar samma funktion skulle göra samma observation varje gång.
- Objektiva kriterier, tydligt dokumenterade på wikin, hjälper till att göra taggning verifierbar av enskilda kartläggare.
Exempel
Objektiva kriterier
Det är önskvärt att ha objektiva kriterier för att en användares taggning ska vara verifierbar. Denna princip gäller för alla observerbara egenskaper, vare sig de är numeriska eller beskrivande.
Till exempel finns byggnader i olika storlekar. Två användare tittar på en byggnad för att fastställa dess höjd. Den ena kommer tillbaka med height=tall, den andra med height=average.
Utan ytterligare definition av dessa värden skulle en tredje användare inte kunna verifiera det korrekta värdet, så "tall" och "average" är icke verifierbara värden för height=*.
En annan användare mäter byggnaden som cirka 17 meter hög. Detta är en faktaobservation som definitivt kan visas vara sann eller falsk och är därför verifierbar.
Förbättra verifierbarheten genom att dokumentera värden
Att tydligt dokumentera taggar på wikin alltid hjälper till med verifierbarheten.
Detta innebär att definiera innebörden av värden, och spika exakt hur en kartläggare ska gå tillväga för att mäta eller besluta om ett värde.
Vi skulle till exempel kunna märka vattenvägar som "stora" och "små", men två användare kanske inte är överens om vad detta betyder.
Istället använder vi "flod" och "ström", och ersätter allmänna adjektiv med mer specifika termer. Men olika människor kan ha olika uppfattningar om en "flod" och en "bäck". Istället använder vi en testbar definition.
Testet som används för att skilja en flod från en bäck är att "en aktiv person ska kunna hoppa över" en bäck. Denna definition är fortfarande något subjektiv, men begränsar variationsområdet.
Verifierbara geometrier
Positionen för en nod, väg eller område kan vara icke-verifierbar om geometrin inte kan påvisas vara sann eller falsk av en annan kartläggare.
Vissa funktioner som inte är verifierbara som vägar eller områden kan mappas som en nod nära mitten av objektet.
Till exempel saknar en bosättning som en place=hamlet (by) ofta verifierbara gränser. Byar i jordbruksområden har ofta spridda hus och gårdar som sträcker sig utåt en bit. I det här fallet kan den ungefärliga mitten av platsen vara välkänd, men de yttre gränserna är inte tydligt bestämda, så kartläggning som ett område är inte verifierbar.
Statistiska egenskaper
Numeriska egenskaper som height=* och width=* är ofta verifierbara, men bara om de är lokalt mätbara. I motsats till det kan statistiska egenskaper ofta inte verifieras av enskilda kartläggare.
Till exempel är användningsfrekvensen för en väg i bilar/timme inte en praktiskt verifierbar storhet, eftersom att fastställa den skulle kräva långtidsobservationer som inte är realistiska för kartläggare att göra.
Det räcker inte om något är verifierbart i teorin. Det ska vara praktiskt verifierbart i vardaglig kartläggning.
Subjektiva åsikter
Subjektiva åsikter, recensioner eller utvärderingar av platser eller företag kan inte verifieras av andra kartläggare, eftersom andra observatörer kan ha en annan upplevelse. Du bör inte kopiera sådana värden från betygsplattformar.
Undantagen är hotell- och restaurangkategorier eller stjärnor som tilldelas av erkända turistråd och baserat på objektiva kriterier.
Exempel på vad man inte ska kartlägga:
- Denna restaurang serverar mycket utsökt mat.
- Den här vandringsleden är för farlig att gå på.
- Detta område är farligt på natten.
- Detta hotell är bullrigt.
Problematiska taggar
Det finns ett antal taggar som används i OSM som är problematiska när det gäller verifierbarhet. Vissa är långvariga taggar som är allmänt accepterade och används trots problemen.
Motorvägsmärken uppmanar kartläggaren att göra en klassificering. Skillnaden mellan en highway=trunk och highway=primary kan vara otydlig för vissa kartläggare, men har gjorts mer verifierbara genom att dokumentera i wikin, till och med i den utsträckning som förklarar hur kartläggare i olika länder kan taggarna tillämpas baserat på lokala vägskyltar.
Under tiden har andra taggar uppfunnits som orsakade kontroverser på grund av dålig verifierbarhet. Ett exempel på detta är smoothness=* (se Harry Woods blogg för en underhållande sammanfattning av diskussionen).
Ett positivt resultat av debatterna har varit noggrann dokumentation av taggvärdena och hur de ska tillämpas av kartläggare. Men att tagga begrepp som kräver sådana subjektiva bedömningar förblir problematiska när det gäller verifierbarhet.
Planerade funktioner
Planerade vägar, räls eller byggnader är inga objekt som kan ses på marken, så källan till uppgifterna måste anges varje gång. Information om källan till data läggs bäst till i taggen source=* som taggen för objektet i fråga, eftersom source=* som läggs till i ändringsuppsättningen kan gå vilse när någon, t.ex. delar upp den planerade vägen i bitar.
Om du måste lägga till en planerad funktion, försök att bara lägga till de vars konstruktion kommer att börja snart. Till exempel är en tomt för en väg utsedd och ett byggprojekt och exakt väg är tillgänglig.
När du kan lägga till:
- det finns information på sajten om framtida byggnation, men bygget har ännu inte påbörjats
- det första byggnadsarbetet på platsen har redan påbörjats, men det finns inget spår av en väg eller järnväg ännu, men det exakta förloppet för rutten har redan bestämts i projektet
När ska man inte lägga till:
- när du har läst en artikel i media om att "spårbyggnation planeras" osv.
- när du har läst i tidningen att "ett anbud har tilldelats", "en entreprenör har valts ut" eller "bygget påbörjas" (observera nutid, som ofta förekommer i pressen, men hänvisar till framtiden ).
- det finns flera planerade varianter av vägsträckningen
Av olika anledningar genomförs många planer aldrig och ligger kvar i planeringsstadiet. Att kartlägga föreslagna funktioner är problematiskt, kontroversiellt och endast verkliga planer bör kartläggas, om alls.
Flaggning
Om du hittar en tagg dokumenterad i den här wikin som du tror inte kan verifieras, kan du flagga denna med Verifierbarhetsmall så här: {{Verifiability}} och öppna en diskussion under en ny sektion på wikifliken som heter Talk. Förklara varför taggen inte är verifierbar.
Gemenskapens synpunkter
Principen om verifierbarhet nämns ofta i diskussionsforum för samhället:
We have a general rule that says stuff must be verifiable. General rule doesn't mean "no-exception-made set in stone", but it means: You need a very good reason for mapping something not verifiable. Such a reason could be that the data is of a relatively high usefulness to relatively many people, or that the data is useful for mappers in their work.
— Tagging mailing list, Aug 2022, "RFC: Removal of Eruvs from OSM, and further boundry=religious".- Översatting av Citatet: Vi har en allmän regel som säger att saker måste vara verifierbara. Allmän regel betyder inte "inte-undantag är ristat i sten", men det betyder: Du behöver en mycket bra anledning för att kartlägga något som inte är verifierbart. En sådan anledning kan vara att uppgifterna är av relativt hög användbarhet för relativt många personer, eller att uppgifterna är användbara för kartläggare i deras arbete.