Import/Catalogue/Sweden highway import/Import guidelines

From OpenStreetMap Wiki
Jump to navigation Jump to search

Introduktion

Det här är en praktisk handledning på hur man importerar vägdata från Trafikverkets nationella vägdatabas (NVDB) till OSM. Filerna i NVDB har shape-format och måste konverteras till OSM:s XML-format innan de kan importeras. Konvertering görs med skriptet nvdb2osm. Färdigkonverterade filer per kommun finns att ladda ner från sida: Genererade osm-filer.

Syftet NVDB-importen är att höja kvalitetsnivån av OSM:s vägnät i Sverige. Lägga till vägar som saknas, förbättra geometrin (hur det är ritade) och lägga till mer information som vägnamn, hastighetsgränser, vägbeläggningar, trafikförbud m.m. I uppdateringsarbetet ingår även att korrigera positionsfel på omgivande naturpolygoner och byggnader, så att dessa inte korsar vägar.

NVDB är dock inte helt perfekt. Alla vägar finns inte med och detaljnivån i städer kan vara förenklad. Dessutom klassificerar inte NVDB vägar på samma sätt som OSM vilket försvårar konverteringen mellan NVDB och OSM. Man kan alltså inte blint ersätter OSM-vägar med NVDB-vägar. Man måste i varje enskilt fall bedöma resultatet av en uppdatering. Det gör att importarbetet är tidsödande och tar lång tid. En genomsnittlig landsortskommun kan ta i storleksordningen 40 timmar att importera, och kommuner med stora städer tar betydligt längre tid.

NVDB uppdateras hela tiden med ny information från kommuner och privatpersoner. Efter en import så kommer det därför efter en tid finnas skillnader mellan NVDB och OSM. Största delen av vägnätet är dock tämligen statiskt. Genom import av NVDB får OSM en generellt bättre kvalité på vägnätet, vilket i sin tur förenklar det framtida underhållet.

Uppdatera hel kommun eller bara delar?

Uppdatering av vägar sker per kommun. Det varierar hur väl kartlagt Sverige är på olika ställen i landet, men grovt kan man säga att så mycket som 80 - 90% av alla vägar finns redan i någon form. Oftast saknas det mer ju längre från bebyggelse man kommer. Det beror också på var det finns/funnits aktiva kartläggare, då de flesta kartlägger mest där de bor. Att en väg finns betyder emellertid inte att den har all eller rätt information om hastighetsgränser, broar, vägunderlag, vägnamn och så vidare. Tvärtom saknas det ofta viss information. Exempelvis är det ofta fel på hastighetsgränser, som ändras ganska ofta.

Vägar som kartlagts för flera år sedan har också ofta en markant sämre precision i geometrin (hur det är positionerade) än det som kartlagts senaste åren. Anledningen är att äldre ortofoton (geometriskt korrigerad flygbild) hade sämre precision än idag, och NVDB- och lantmäteriets ortofoton fanns då inte tillgängliga som referens.

Eftersom de flesta kartläggare fokuserar på att lägga till nytt snarare än att uppdatera gammalt så är det inte helt ovanligt med ganska stora fel på medelstora vägar, medan små nyligen tillagda vägar intill har bättre precision. Eftersom de har har kartlagts senare.

Mycket talar alltså för att man ska gå igenom och uppdatera alla vägar, även de som är kartlagda sedan tidigare. Det innebär dock att det tar lång tid att gå igenom en hel kommun. För att göra arbetet mer hanterbart, finns möjlighet att endast uppdatera en mindre del av kommunen. Därför finns det även nvdbfiler för delavsnitt av kommunen.

Support

När man har lärt sig grunderna hur uppdateringar görs, är det inte så svårt. Men vill man få hjälp eller har frågor, kontakta Msiipola eller skriv ett inlägg på Svenska OSM-forumet

JOSM

Arbetsmetoden förutsätter att man använder editorn JOSM. Det fungerar inte med ID (webbeditorn) eller annan osmeditor.

Guide JOSM förklarar de vanligaste funktionerna som man måste känna till.

Man behöver även veta:

  • Hur lager fungerar och hanteras.
  • Hur filter används och konfigureras, för att få en renare arbetsyta.
  • Hur fönster och paneler hanteras, för att få en bättre organiserad arbetsyta.
  • Hur konflikter hanteras vid uppladdning av egna ändringar.
  • Hur relationer kontrolleras och lagas.

Installation

Hämta och installera JOSM från: Download JOSM.

Ställ in följande under Edit/Preferences:

  1. Kryssa i "Expert Mode" längst ned till vänster.
  2. Under "Language" välj "English" då de flesta hjälptexter är skrivna på engelska.
  3. Under "Display" markera "Show object ID in selection lists".
  4. Under "OSM Data" markera "Draw boundaries of downloaded data".
  5. Under "Plugins" installera plugin utilsplugin2. Det gör att JOSM får funktionen Replace geometry, med vilket man utför sammanfogning av NVDB-vägar och gamla OSM-vägar.

Validator

JOSM har en validator med vilket man kan kontrollera aktuellt lager.

Den aktiveras visa valideringspanelen: JOSM-Icon-validator.svg

Validatorn visar två typer av problem:

  • Varningar. Dessa kan orsakas av importen eller inte. Varningar som beror på importen bör rättas. Övriga kan rättas om man så önskar.
  • Fel ska normalt alltid rättas. Oavsett om de beror på importen eller inte.

Problem med vägar beror ofta på att man har glömt att uppdatera något vägsegment. Det leder till olika typer av felmeddelanden som: "crossing highways", "way end node near other highway", "overlapping highways", "highway duplicated nodes", och "highways with same position".

När man laddar ned från osm, finns det ofta problem i detta sedan tidigare. Bra om sådant också åtgärdas.

Kortkommandon

Alla JOSM-kommandon kan exekveras genom att välja lämpliga menyalternativ. Detta blir i längden ganska tidsödande, åtminstone för det vanligast använda kommandona. Genom att använda kortkommandon spara man mycket tid.

Exempel:

Tangent Kommando Funktion
C Combine way Slå ihop två segment med gemensam nod
R Reverse way Ändra riktning på segment (way)
M Merge nodes Klistra ihop två närliggande och markerade noder. Zoom:a ut tillräckligt för att det ska fungera.
N Move node onto Way Fäst nod till närliggande nod. Zoom:a ut tillräckligt för att det ska fungera.
G UnGlue ways Lossa nod från andra noder i samma punkt. För att underlätta, markera samtidigt även segmentet som noden är kopplad till
ctrl-C Copy Kopiera
ctrl-V Paste Klista in senaste som kopierats
ctrl-Z Undo Ångra senaste ändring

Arbetsflöde

Importarbetet består av följande steg:

  1. Välj kommun och markera på progressidan
  2. Hämta och rätta NVDB-osmfil för kommun
  3. Sammanfoga gamla osm-vägar med nya nvdb-vägar
  4. Ladda upp sammanfogat lager till OSM
  5. Kontrollera kommunen på webben

Det stora jobbet är att sammanfoga gamla och nya vägar. Det kan göras på två olika sätt:

  • Med "traditionella metoder" som copy/paste av objekt, justering av vägens geometri (position) etc.
  • Med JOSM-funktionen "Replace geometry". Vilket också är den rekommenderade arbetsmetoden som beskrivs i detta dokument.

Det finns ett par saker att tänka på:

  • Radera inte gamla vägar, utan använd i första hand "Replace geometry"! Det gör att historiken för vägen bevaras i största möjlig utsträckning. Dessutom kan det finnas info på gamla vägen som ska föras över till den nya vägen. Ibland fungerar det inte att använda "Replace geometry", utan man får uppdatera manuellt på bästa sätt.
  • NVDB-lagret är inte alltid 100% rätt. Den kan innehålla fel eller inte är uppdaterad. Felen finns oftast på mindre vägar, cykel/gångvägar med avseende på hastighetsgränser, placering och ytskikt.

Välj kommun och markera på progressidan

På progress-sidan registrerar man kommunen man tänker uppdatera.

Arbetstiden för att uppdatera en hel kommun beror på hur stor kommunen är (antalet vägar) och hur van man är att göra uppdateringar. Räkna med att det tar minst 40 timmar för en mindre landsortskommun. Större kommuner tar betydligt mer tid.

Vissa kommuner är uppdelade i mindre delar och som kan uppdateras separat. Arbetstiden för en sådan mindre del är i storleksordningen 5-10 timmar. Om kommunen man vill arbeta med inte är uppdelad (vilket kan ses på nedladdningssidan), skicka meddelande till Msiipola.

Om man inte tidigare har gjort nvdb-uppdateringar, börja med en liten kommun. Gärna hemkommunen eller någon annan mindre kommun i din närhet. Vänta med större kommuner tills du blir van vid arbetssättet.

Hämta och rätta NVDB-osmfil för kommun

Ladda ned osmfiler för önskad kommun från NVDB-osmfiler. Vissa kommuner är uppdelade i mindre delar. Om sådant finns, ladda ned även dessa.

  • Öppna kommunens osmfil och gör en validering.
  • Om problem finns, kan dessa åtgärdas uppdateringen fortsätter, men ofta kan de rättas göras i samband med uppdatering.
  • Markera allt i kartan och kontrollera vilka taggar som finns i "Tags/Memberships"-panelen. JOSM-Icon-propertiesdialog.svg
    • Om det finns några "fixme", bör dessa kontrolleras och eventuell rättas. För att hitta vilka vägar som har "fixme", sök på fixme=*.
    • Kontrollera om det finns andra taggar som verkar vara felaktiga. Exempelvis att taggnamnet är stavat med enbart versaler. Bedöm om dessa kan raderas, eller om de måste åtgärdas direkt eller senare.
  • Om delavsnittsfiler ska användas, utför även kontroll och rättning av dessa.
  • Spara lokala backup-kopior av alla nedladdade osm-filer och sätt gärna skrivskydd på dessa.

Sammanfoga gamla osm-vägar med nya nvdb-vägar

Skapa arbetslager

Efter att man har hämtat och rättat NVDB-osmfiler för kommun är nästa steg är att skapa en arbetslager. Storleken på arbetslagret styr hur långt tid det gör att göra klart det.

  • Stort arbetslager tar lång tid att göra klart, risken för konflikter ökar med andra användares uppladdningar, men minskar antalet skarvar till områden som är utanför arbetslagret.
  • Litet arbetslager minskar risken för konflikter, tar mindre tid att göra klart, men skapar fler skarvar mot områden som är utanför arbetslagret.
  • Om det inte redan är gjort, sätt skrivskydd på alla nedladdade osmfiler! Dessa ska endast användas som referens och ska aldrig ändras.
  • Beroende på om man tänker uppdatera hela kommunen eller endast någon del av kommunen, kopiera motsvarande fil till en lokal skrivbar fil och läs in den i ett nytt lager.
    Det här lagret kallas i fortsättningen för nvdb-källan.
  • I nvdb-källan, markera en delmängd av vägarna genom att välja lassoverktyget JOSM-Icon-rope.svg och hålla ned alt-tangent samtigt som drar markören runt det område man vill vällja. (Eller välj alla vägar (ctrl-A)).
  • Kopiera de markerade vägarna (ctrl-C).
  • Skapa ett nytt lager (File/New Layer).
  • Klistra in i nya lagret markerade vägar från nvdb-källan, med "Edit/Paste at source position".
    Det här lagret kallas i fortsättningen för arbetslagret.
  • Välj lager för nvdb-källan (där vägar fortfarande ska vara markerade).
  • Klicka på fönsterramen (inte i kartan!), och radera markerade vägar med "Edit/Delete".
  • Om man vill justera storleken på området i arbetslagret (det man fick med med lassoverktyget) gör följande:
    • Välj arbetslagret markera segment som ska återställas, bryt av dessa om det behövs, och gör Copy.
    • Välj lager för nvdb-källan.
    • Klistra in segment från arbetslagret med "Edit/Paste at source position.
    • Upprepa ovanstående tills innehåll i arbetslagret är som önskat.
  • Spara arbetslagret i en ny lokal fil.
  • Välj arbetslagret och markera allt (ctrl+A).
  • Spara nvdb-källan i tidigare skapad fil och stäng lagret.
  • Justera storleken kartan så att den täcker markerade vägar och gör download JOSM-Icon-download.svg .
  • Om området är för stort för att kunna laddas ned, justera storleken kartan för att ladda ned en mindre del, och upprepa tills hela markerade området är nedladdat från osm.
  • Kontrollera att markerat är innanför det streckmarkerade området (som indikerar områden som inte är nedladdat).
  • Spara arbetslagret i tidigare skapad fil.
  • Läs in nvdb-kommunfilen till ett nytt eget lager, för att använda som referens.

Utför uppdatering

Efter arbetslagret är initierat kan arbetet med sammanfogningen börja. När ett arbetslager är klart och uppladdat, så initierar man ett nytt arbetslager igen. Det görs på samma sätt som tidigare. Antalet vägar i nvdb-källan kommer därför att minska för varje initiering av nytt arbetslager. När alla vägar i nvdb-källan har flyttats över till arbetslagret, återstår endast en sista uppdatering av arbetslagret.

Grundprincipen för uppdatering är att man:

  1. Markerar ett segment på gamla vägen som ska ersättas och tas bort.
  2. Markerar ett segmentet på nya vägen som ska ersätta det gamla segmentet.
  3. Exekverar Replace Geometry.

Mer i detalj händer följande:

  • Historiken från gamla segmentet, kopieras till nya segmentets historik. Till nya segmentets historik adderas en ny post som motsvarar uppdateringen. Detta gör att historik på vägsegmentet behålls, vilket är viktigt för att kunna spåra ändringar. Om gamla segmentet har delats upp, hamnar historiken dock bara på en av de två delarna/segmenten. Även om historiken inte kommer med i alla segment, så ser "Replace geometry" till att så många noder som möjligt förs över från OSM-vägen till nya segmentet.
  • Taggar och deras värden jämförs mellan gamla och nya segmenten. Om samma taggar finns, men värden är olika, visas ett fönster i vilket man får man välja vilka taggar och vilka värden man vill att den nya segmentet ska ha. Om någon tagg på gamla segmentet inte finns på nya segmentet, kopieras automatiskt den gamla taggen och dess värde till den nya segmentet. Detta är något man får vara observant på, då den gamla taggens information kanske inte längre gäller.
  • Efter att kopiering av historik och taggar har utförts, raderas det gamla segmentet.

Gammalt och nytt segment bör starta och sluta på ungefär på samma plats (nod). Exakt passning är inte nödvändigt!

Om start- eller slutpunkter skiljer mycket

Nya vägar har ofta många fler segment än de gamla. Det gör att start- och slutpunkter kan skilja ganska mycket mellan gammalt segment och nytt segment. I dessa fall ska gamla segmentet delas upp i motsvarande antal segment som finns på nya segmentet. Markera önskad delningsnod på gamla segmentet och välj "Split way". Ibland finnas ingen lämplig nod där man kan göra brytningen. I dessa fall får man acceptera att vissa segment på det nya segmentet inte blir uppdaterade från något gammalt segmentet.

Observera att enda stället där man kan bryta ett gammalt segmentet är på befintliga noder!

På nya segmentet är det fritt att skapa nya noder, för att få segment som matchar gamla segment. Nya noder skapas med "Draw nodes".

Om gamla vägen har fler segment än den nya vägen

Dela upp nya vägen med "Split way" till samma segmentlängder som gamla vägen. Om det behövs skapa nya noder med "Draw nodes" eller dra i kryssmarkeringen som finns mitt på segmentet.

Var uppmärksam på att gamla segmentet kanske har delats upp i onödan. Kontrollera därför om samma taggar och värden finns både efter och före delningsnoden. I dessa fall kan de gamla segmenten slå ihop med "Combine way". Detta gäller dock inte om de båda segmenten ingår i olika relationer. Om "Combine Way" inte fungerar, kan det bero på att segmenten inte är hopkopplade. Prova då först att göra "Merge" på den gemensamma noden för segmenten.

Övrigt

  • Gör gärna "Combine way" på intilliggande segment om taggarna och värden är lika i båda segmenten. Gäller både gamla och nya segment.
  • Brytning av gammal väg behöver ibland göras på en specifik nod för att behålla en vägrelation som finns på anslutande väg. Var uppmärksam på relationsinformationen som visas i fönstret "Tags/Membership".
  • Ibland grenar den gamla vägen iväg åt ett annat håll än den nya vägen. Då får man klippa isär vägarna (Split way) och göra sammanfogning av delavsnitt. Klipp hellre isär nya vägen än gamla vägen. Vid generering av osmfilen strävar man efter att sätta ihop så långa segment som möjligt. Där vägar grenar sig, föredras att följa den del som svänger minst. Det saknas dock information om kvalitén på vägen. Vilket kan göra att en skogsväg av god kvalitet som gör en tvär sväng fortsätter på en väg med låg kvalitet. Det är då lämpligt att klippa om vägen, så det blir mer logiskt med hur det ser ut i verkligheten.
  • Ett problem med "Replace geometry" är att den nya sammanfogade vägen inte blir kopplade med vägar som tidigare var anslutna till den gamla vägen. Validatorn varnar för sådana fel som bör åtgärdas innan uppladdning på följande sätt:
    • Flytta ändnoden på den lösa vägen, i närheten till vägen till vilken den ska anslutas.
    • Exekvera "Tools/Move node onto Way". Kortkommando 'N'.

Övriga tips

  • Ha den NVDB-osmfilen för kommunen inläst i ett eget lager. På så sätt är det enkelt att jämföra den med arbetslagret och exempelvis se vilka vägar som kommer från nvdb och vilka som kommer från osm.
  • Alla nya vägar från nvdb har id-nummer noll.
  • Tidigare kartläggning kan innehålla utdaterade taggar som man bör plocka bort. Exempelvis source=* (source-tagg används inte längre, istället sätts source på själva changesetet).
  • Busslinjer, olika rutter mm. finns ofta redan inlagda som relationer. Se till att behålla dessa, och att de kopplas ihop korrekt. Genom att använda "Replace geometry" så sköts mycket av detta automatiskt, men räkna med att relationer med många medlemmar (segment) kommer att innehålla fel orsakade av att nya segment tillkommit. Alla relationer behöver gås igenom innan uppladdning.
  • Vägar som fortsätter utanför nedladdat område kan bli avhuggna längs kanterna på området. Exempelvis en kommungräns. Se till att koppla ihop sådana vägar med existerande vägar.
  • Trotts att man använder validatorn så kan fel slinka igenom. Efter uppladdningen behöver man därför kontrollera sina uppladdningar med exempelvis OSM Inspector eller OSMOSE.
  • Enligt text är det okej att titta på lantmäteriets webbtjänst och flygfotona (ortofoton) för att exempelvis se om en väg finns eller ej, eller avgöra andra saker som är otydliga på andra bildbakgrunder. Eftersom Lantmäteriets flygfoton inte har CC0-licens, kan man dock inte sätta i system att kopiera från dem.
  • Lantmäteriets rasterkarta fanns tillgänglig i JOSM. Noggrannheten på den är dock ganska dålig, men är användbar för att exempelvis se vart mindre vattendrag finns.
  • Om du har en mus med flera extraknappar, konfigurera gärna dessa till de vanligaste operationerna som "Replace Geometry" och "History".
  • Använd hjälptexter som visas med tangent F1 (windows). Efter man markerat en väg och man markera någon tagg i informationsfönstret för vägen, och trycker på F1 öppnas motsvarande hjälpavsnitt i osm-wiki. Om man inte har markerat en tagg, så öppnas ett hjälptext för JOSM.
  • Använd kortkommandon så mycket som möjligt. Det gör att man arbetar snabbare, i stället behöva välja kommando från menyn.

Ladda upp sammanfogat lager till OSM

Innan JOSM laddar upp ett lager sker en validering. Om det finns problem med uppladdade objekt. Normalt ska man alltid rätta problem av typen "fel". Man bör även rätta problem av typen "varning", om den orsakas av vägimporten. Övriga varningar behöver man inte rättas, om man inte vill.

Vid uppladdning gör JOSM en kontroll om det finns konflikter. Sådana orsakas att någon annan har laddat upp ändring av samma objekt som man själv har uppdaterat. Man löser konflikten genom att ange vilken av dessa som ska gälla. Det egna uppdaterade objektet eller objektet uppladdat av någon annan. Sök vidare på osm-wiki hur man åtgärdar konflikter.

Följande kommentarer ska anges för changeset vid uppladdningen: 

   description=Manual merge with NVDB data for <kommun>
   source=Trafikverket NVDB

För 'source' bör man ange övriga källor man använt förutom NVDB.

När uppladdning har gjorts, bör man igen ladda ned hela området man arbetat med, och göra en ny valideringen. Om det finns fel eller varningar, kontrollera om dessa är inom området man uppdaterade. Om så är fallet och dessa beror på vägimporten, behöver de rättas. Var speciellt uppmärksam på eventuella avbrott på vägar som går över gränsen för uppdaterat område.

Efter en man är klar med en kommun, markera att den är klar på progress-sidan.

Uppladdningsskydd på nvdb-osmfiler

Alla nedladdade nvdb-osmfiler innehåller en spärr mot uppladdning. Den spärr finns för att man inte av misstag ska ladda upp en sådana filer till osm. Denna spärr kan man ta bort genom att öppna osm-filen i en texteditor och på 2:a raden radera "upload='never'", och sedan spara filen. Om man läser in till ett lager en fil där spärren finns, går det inte att ladda upp lagret. Detta syns på att symbolen för uppladdning är inaktiverad.

Revert - Återställning av uppladdning

Om man av laddar upp något till OSM som inte skulle ha laddas upp, kan man återkalla uppladdning, göra revert på två sätt:

Kontrollera kommunen på webben

Efter några dagar utför kontroll av kommunen med med exempelvis OSMOSE och OSM Inspector. Om det finns några fel orsakade av vägimporten, ladda ned avsnitt som har fel, rätta fel och ladda upp igen.

Saker att tänka på vid sammanfogningen

Typiska fel i NVDB-datat

NVDB-datat har hög grad av korrekthet, men det är inte 100% perfekt. Detta är några vanliga fel:

  • Bro-databasen har mycket fel. Broarna kan vara felplacerade upp till 100 meter eller för korta för att nå över vattendraget. Broar kan saknas, särskilt för cykelvägar. Ungefär hälften av broarna behöver någon slags positions- och/eller längdkorrigering.
  • Där ett mindre vattendrag (bäck, dike) går under vägen i en vägtrumma, kan ibland NVDB lägga in en mycket kort bro. Här är det bättre att ta bort bron och använda en kulvert under vägen (tunnel=culvert, layer=-1).
  • Broar som korsar vägar kan vara hopkopplade med underliggande väg.
  • Nya vägar kan ha geometri som inte är korrekt.
  • Gatunamn kan ibland vara felstavade.
  • I enstaka fall har anpassning av geometrin gjorts i NVDB för att ge utrymme i kartan. Exempelvis när cykelvägar går bredvid bilvägar i ett samhälle, kan referenslinjen för bilvägen vara lagd några meter åt sidan om vägens verkliga centerlinje.
  • I sällsynta fall kan en väg ha en liten parallelförlyttning med sväng, där det egentligen ska vara en raksträcka.
  • Ofta kan landsvägars geometri vara lätt "vågig" där flera vägar ansluter i närheten av varandra. Vid behov kan man snygga till detta.
  • Enskild väg som är belagd (asfalt) kan vara markerad som grus.
  • Vägar i små samhällen kan vara markerad som belagd (asfalt) även om det är en grusväg.
  • NVDB har ibland små avsnitt där vägen saknar data eller vägen saknas helt. Vid översättning från NVDB till osm-format, repareras dessa fel för det mesta, men i enstaka fall sker detta inte. Dessa fel upptäcker man normalt under sammanfogningsprocessen och kan då rätta dessa.

I NVDB är vägar uppdelade i mycket korta segment. Mycket kortare en vägsegmenten i OSM. Vid konverteringen till osmfil, sätts dessa små segment ihop i så långa segment som möjligt. Segmenten bryts endast när informationstaggar byts. Oftast blir resultatet bra, men ibland när exempelvis namnlösa vägar grenar sig, kan hopsättningen välja "fel" gren. Om man så önskar, kan manuellt korrigera detta vid hopslagningen.

Highway-klass

NVDB har "funktionell vägklass" som rangordnar vägar på en skala 0 till 9, där 0 är de största vägarna och 9 de minsta. Denna klassificering kan dock inte direkt översätta till OSM:s highway-typer. I praktiken blir det endast en approximation, eftersom i OSM anger highway-klassen hur vägen används. Inte vilken kvalité eller skick den har.

Hur man väljer highway-klass i svenska förhållanden, finns dokumenterat här: Sv:Map_Features.

Ofta är det svårt att avgöra vilken highway-klass man ska välja. Valet blir ofta mer eller mindre subjektivt.

Stora vägar

För vägtyperna trunk, primary, secondary och tertiary behöver man i stort sett aldrig ta ett beslut, eftersom de vägarna redan är kartlagda och man väljer samma klass som tidigare. Om det är en motorväg (highway=motorway) eller motortrafikled (tilläggstaggen motorroad=yes), är dessa alltid korrekta i NVDB, och därmed alltid har rätt klass i osm-filen.

Städer, samhällen och byar

Vägar i tätbebyggt område översätts i huvudsak till highway=residential. Större byar som inte anses vara tätbebyggt område i NVDB, ska fortfarande i regel ha residential-vägar i OSM. Gränsen när man använder residential istället för unclassified i en by eller samhälle, är flytande, och det är upp till egen bedömning. Residential-vägar förväntas i regel ha namn, och om de inte har det, indikerar man det med noname=yes. Men endast om man vet att vägen inte har ett namn.

I lantbruksbyar använder man unclassified för gemensamma vägar, service för uppfarter till bostäder, och track för övriga grusvägar och traktorspår. Vissa byar kan ha en gles lantbruksdel, och ett tätare byggt område. Då kan det vara aktuellt att använda residential på endast de vägar som är i det täta området.

Större vägar i städer ska ibland vara tertiary eller högre, istället för residential. Eftersom städer i regel är väl kartlagda tidigare är det nästan alltid bäst att använda den vägklass som finns sedan tidigare.

I OSM i Sverige är det ganska vanligt att vägar i städers industriområden satts till unclassified istället för residential. Vid översättning från NVDB till osm blir sådana vägar översätta till residential. Rekommendationen där dock att vägar som tydligt hör ihop med själva staden ska vara residential. Även om det är i ett industriområde där det inte finns bostäder. Inne i ett större samhälle där gatunamn används på alla gator, kan residential användas även på kortare stumpar som kanske varit service i en by, så länge de har gatunamn och är ansluten till övriga residential-vägnätet.

Små vägar

Ofta är det svårt att avgöra vilket av unclassified, track och service som ska användas. Det finns ingen klar regel för hur NVDB ska översättas till vägklass i OSM. Vägklassen beror på hur vägen används, och sådan information finns inte i NVDB. Genom att kombinera flera information i NVDB går det att göra en någorlunda korrekt översättning.

Unclassified ska användas för vägar som leder någonstans, till ett samhälle, som kopplar ihop andra större vägar, eller vägar som är mer allmänt använda än service och viktigare än track. Inte alla sammankopplande vägar ska vara unclassified. Det måste vara vägar som används regelbundet.

Track används lite annorlunda i Sverige, jämfört med andra länder. I andra länder betyder ofta track ett traktorspår där man inte gärna kör med en personbil. På Sveriges stora grusvägsnät (som ofta hör ihop med skogsindustrin) används track även till "mindre viktiga grusvägar".

Vill man ange kvalitet så använder man förslagsvis tracktype grade1 - grade5:

  • Grade1: belagd väg, används nästan aldrig. Kan vara aktuell för gammal övergiven asfalterad väg. Internationella wikin ger exempel på asfalterad skogsbilväg som inte förekommer alls i Sverige.
  • Grade2: vanlig grusväg i gott skick, inga problem att köra 70 km/h med vanlig bil.
  • Grade3: grönsträngad grusväg, går i regel köra 70 km/h med vanlig bil, men med mer försiktighet.
  • Grade4: äldre mer eller mindre övergiven grusväg i dåligt skick eller traktorspår i lantbruket, går att köra SUV i lägre fart. Åkermarksvägar är typiskt framkomligare än skogsvägar med denna gradering.
  • Grade5: ännu sämre, troligen ej framkomlig med bil, traktor krävs. Används även för traktorspår i lantbruket som inte är anlagd väg utan går direkt över jordbruksmark, de är i regel framkomliga för bilar. Ser helt gröna ut på sommartidsflygfoto.

Om man inte anger kvalitet på track bör de vara grade3 eller bättre, farbara med personbil. NVDB innehåller i regel bara sånt som motsvarar grade3 och bättre, men det finns undantag. Lantmäteriets rasterkarta har även grade4 och grade5-vägar, samt viss information om vägens kvalitet, vilket man kan se på de olika typerna av sträckning i kartan. Använd dock helst flygfoto för att avgöra kvalitet. På de riktigt små enskilda vägarna har även lantmäteriets karta ofta fel i fråga om vägars kvalitet. Kvalitén på nyanlagda skogsbilvägar kan vara svår att avgöra, då flygfoton inte alltid är uppdaterade, och att även NVDB inte är uppdaterade. Rasterkartan brukar ha den senaste informationen.

Service ska användas för vägar som leder till ett hus, en strand, en camping, osv. Även här är internationella OSM-wikin lite oklar. Man får titta på svensk OSM-tradition som komplement. Vanligast i fråga om NVDB är korta snuttar som går fram till enskilda bostadshus. Vill man vara extra duktig kan man lägga till taggen service=driveway på uppfarter, men försök då bara ta den del som går på tomten, och service-vägen är lite längre ska delen utanför tomten inte vara driveway.

Det finns ingen information i NVDB om vilka vägar som leder till bostäder så översättningen blir ibland fel. Där kartläggning redan gjorts är det vanligt med flertalet kartlagda service-vägar som inte finns i NVDB, till exempel uppfarter och vägar inne i gårdar på industriområden och på stora parkeringar. Vägar som inte finns i NVDB ligger ofta fel i position och kan ha jämförelsevis grovhuggen geometri. Tänk på att uppgiften är att höja kvalitén på alla vägar, så lägg gärna ned lite tid på att justera position och detaljera geometrin vid behov.

Var extra misstänksam mot långa service-vägar. En väg som går till en telemast kan anses vara en service-väg, men klassen track kan vara mera lämplig eftersom vägen kan användas för att komma åt landskapet runtomkring. Ibland kan det vara lämpligt att låta största delen av vägen vara track/unclassified och sista biten service. Vindkraftparker brukar få ett ganska omfattande nätverk av lite längre service-vägar, men utöver det är det sällan servicevägar är mer än kortare stumpar.

I glesbygden kan det finnas korta vägstumpar ute i ingenstans som används till att sätta i båtar mm. Dessa brukar lämnas som track eftersom de inte har en frekvent och tydlig användning. Inne i byar sätts dessa typer av vägar lämpligen till service. Något som också är vanligt ute i glesbygdens vidsträckta grusvägsnät är grustag, som ofta använts i samband med att vägen byggdes och vid underhåll. Om grustaget inte är aktivt, oftast enkelt att avgöra från flygfoto, bör vägen dit vara track, inte service.

I lite större byar kan osmfilen ibland ha de flesta vägarna som service eller track. Ofta är det mer lämpligt med en kombination av unclassified och service, och om byn är tätare byggd även residential. I lantbruksbyar är det vanligt att en service-väg till ett hus därefter ska övergå till track (kanske grade4 eller 5) när vägen leder vidare in i lantbruket.

Service-vägar är oftast ansluten till unclassified eller annan större väg, men det händer ibland att de är anslutna till track. Det kan handla om en enskild stuga långt ute i ingenstans där det är orimligt att göra vägen dit till unclassified för bara en stuga, men stugan är ändå mer än en rastkoja och tillräckligt prominent för att anslutande vägstump ska vara service.

Namn på vägar

  • NVDB har skiftade kvalitet på vägnamn. Namn i städer har i regel god kvalité, men felstavningar förekommer och bör rättas.
  • I vissa kommuner har cykelvägarna samma namn som gatan intill. Sådana namn rensas bort från genererad osmfil. Däremot behålls unika namn på cykelvägar.
  • I vissa fall anges vägnamn i NVDB med endast versaler. I osmfilen är sådana konverterade till att vara första bokstav med versal och resten gemener.
  • Förkortningar förekommer ibland på vägnamnen. Exemeplvis att man anger "Norra" med ett "N", "Södra" med "S". Ersätt i dessa fall förkortningen med det fulla namnet. Vissa förkortningar kan man dock behålla. Exempelvis som 'Cpl' för cirkulationsplats, 'grv' för grenväg och 'stv' för stickväg.
  • Vissa mindre vägar har namn som endast säger vilken sträckning den har. Exempel "Juktån - Nedre Lomfors". Vanligt är också att vägnamnet är namnet på vägsamfälligheten som underhåller vägen. Dessa namn är av teknisk karaktär, används inte av lokalbefolkningen, och kan tas bort.
  • Ibland har vägar samma namn som byn det går igenom eller är i dessa närhet. Dessa vägnamn kan tas bort.
  • Skogbilvägsnätet har mindre bra kvalitet på vägnamnen. Dels är det ganska vanligt med felstavningar, och dels är det vanligt med namngiving typ "X med grenvägar". * Sådana bör delas upp så att huvudvägen heter bara "X", och grenvägarna heter "X grv". Skogsbilvägar förlängs ofta i omgångar, så ibland är det inte uppenbart vilken som är huvudväg. I dessa fall kan det vara säkrast att namnge alla med samma namn. Alltså bara med "X", och utan att ange "grv".
  • Ibland anges vägnamn med och utan 's', exempel "Storlidsvägen" eller "Storlidvägen". Om man inte vet vad som gäller, välj alternativet som känns mer naturligt att säga. Gärna i lokal dialekt om man känner till det.
  • Svenska namn ska vara rikssvenska, om namnet inte är specifik känt för dialektstavningen.
  • Var uppmärksam på att en mindre del av vägen inte har något namn. För att sedan fortsätta med samma namn som fanns före icke-namngivna delen. I de flesta fallen är detta ett fel i NVDB och vägen ska ha samma namn hela vägen.
  • Om vägen nyligen har förlängts, kan sista delen vara utan namn. Det är då säkrast att lämna den utan namn, istället för att använda samma namn som innan, eftersom det är ganska vanligt att förlängningen får ett nytt namn.
  • OSM har en tradition av att använda en del icke-officiella lokala namn. Så ibland kan NVDB-namnet kan vara ett helt annat än det som funnits tidigare. Där är det upp till egna bedömning vad bästa alternativet är. Ofta är det att behålla OSM-namnet som det är, och lägga in NVDB-namnet på alt_name. Eller tvärtom.
  • Inne i städer är det vanligt att OSM och NVDB har olika positioner på var exakt namnet på en väg börjar och slutar. NVDB har oftast bra kvalitet på sin namnplacering i de kommunala vägnäten. Det är upp till egen bedömning hur man gör när skillnader uppstår.

Justering av tidigare positionsfel

Mycket av den kartläggning av Sverige som gjorts hittills gjordes medan kvalitén på ortofotona var mycket mer begränsade än idag, både i fråga om upplösning och positionering. Särskilt i bergig terräng är det vanligt att kartlagda vägar, natur och byggnader ligger ett tiotal meter fel eller ännu mer. Då man uppgraderar vägen med ny importerad geometri flyttas de förstås automatiskt till sin rätta plats, men allt som inte ligger i NVDB, dvs byggnader, skogar, sjöar och åkrar mm ligger fortfarande kvar med sitt positionsfel. Ibland är felet tillräckligt litet så man kan låta det vara. I vissa fall händer det att hus och åkrar ligger så fel att vägarna går tvärs över dem. Då måste man korrigera.

I vissa kommuner kan det visa sig att arbetet med att korrigera gamla positionsfel blir större än att faktiskt ta in vägarna, men kom ihåg att även det är viktigt arbete. När man markerar en kommun som färdigställd i listan förväntar vi oss att även stora positionfel i närheten av vägarna har korrigerats.

Att korrigera positionsfel i ett område som kartlagts med hög detaljnivå kan vara lite knepigt. Ett grundproblem är att positionsfelen varierar i regel mycket över ytan, om något ligger 10 meter fel i position A kan det ligga 20 meter fel i position B bara hundratalet meter längre bort. Anledningen till detta är att flygfotona måste korrigeras efter terrängen, och är det höjdskillnader i terrängen som inte korrigerats så kommer felet variera såsom höjden i terrängen varierar. Det innebär att man kan i regel inte flytta flera kvadratkilometrar åt gången, utan bara små områden i taget. Detta går bra med byggnader, men för exempelvis större sjöar och skogsområden kan polygonerna sträcka sig flera mil, och vissa delar av dem kan ligga i bra position medan andra ligger fel, i olika grad. En metod som är användbar i dessa fall är att klippa upp polygonernas linjer så man kan flytta en del i taget, och sen fästa ihop dem igen.

Tycker man att detta verkar svårt kan man innan man börjar importera en kommun kolla hur bra positioneringen är innan man börjar jobba. Är terrängen platt så är positionsfelen troligen mindre, och om de finns är de lättare att korrigera. Saknar kommunen kartlagd natur eller om den är väldigt begränsad råkar man sällan ut för några svåra utmaningar i fråga om positionskorrigering.

Kopplade naturpolygoner

Ibland är naturpolygonerna fästa till vägarna. Vissa kartläggare väljer att exempelvis lägga kanten på en skogspolygon direkt på en väg och dela dess noder, medan andra håller naturpolygonerna frikopplade från vägar. Båda sätten är giltiga och tillåtna. Men det flesta anser att hopklistring av vägar till polygoner är dåligt och ska inte göras. Uppdaterar man en väg med ny geometri, som sedan tidigare är kopplad till en naturpolygon, kommer vägen kopplas loss. Justera gärna polygonens form så att den går på sidan av vägen.

Flerfiliga vägar

NVDB har information om antal körfält och även antal bussfält, men inte vilket fält som är vilket. NVDB saknar även information om vilka fält som är till för att svänga, så turn:lanes-taggning måste man göra själv. Ofta går det se på flygfotot vilka pilar som finns i de olika körfälten.

Ibland är en flerfilig väg kartlagd som en "way", eller separata "ways". Båda sätten är tillåtna (förutsatt att taggarna är rätt satta). Ibland har NVDB och tidigare kartläggning i OSM gjort olika val. Det är upp till din egen bedömning vad som är lämpligt i det fallet.

Stora och flerfiliga vägar ingår ofta i route-relationer. Dessa måste man se till att de är korrekta efter man uppdaterat geometrin. När man använder replace geometry-verktyget och matchar segment mot segment så sköts det automatiskt.

Stora vägar som europavägar är ofta redan väldigt detaljerat kartlagda i OSM. De kan ha mer detaljer än vad som finns i NVDB. När antal körfält byter från 2 till 1 så har NVDB en skarp gräns, medan OSM har turn:lanes och merge_to_right/merge_to_left. I OSM har man också mer detaljerade avfarter med fler ways än NVDB använder. Man kan tycka att OSM har onödigt mycket detalj i vissa lägen (till exempel rita mycket korta och tvära avfarter som separata ways istället för att göra en enkel T-korsning), men traditionen är vida spridd så att byta är inte lämpligt. I detta läge är det bäst att låta OSM-kartläggningen styra och använda NVDB-datat för att förbättra geometrin där det går samt föra över de taggar som NVDB har men OSM saknar. Man kan använda replace geometry när det finns motsvarande geometri, men man behöver ofta klippa upp NVDB-vägarna i kortare segment så de matchar det som finns i OSM.

Cykelvägar bredvid bilvägar

NVDB kartlägger alltid cykelvägar separerade från bilvägar, även om det är i form av en breddad trottoar. i OSM ritas cykelvägar på olika sätt, beroende på hur cykelvägen är separerad från bilvägen.

Om cykelvägen är åtskild från bilvägen med endast en målad linje, rekommenderar osm-wiki att cykelvägen ska anges som en tagg på bilvägen med: "cycleway=lane".

Om cykelvägen är fysiskt skild från bilvägen med kantsten, gräsyta etc. så bör cykelvägen ritas separat.

Det finns dock många exempel i OSM där cykelvägar är ritad på ett sätt som inte följer osm-wiki. Vissa tycker att cykelvägar alltid ska ritas separat, oavsett separationen från bilvägen. Vissa anser att man bör göra som det står i osm-wiki. Hur man gör är subjektivt.

Se vidare: Key:cycleway.

Trottoarer

Trottoarer kartläggs ofta (men inte alltid) separat i NVDB. Metoden är i regel samma för en hel stad men kan skilja mellan städer. Om trottoarerna inte är kartlagda separat så saknar NVDB helt information om trottoarerna. I OSM är det mindre vanligt att kartlägga trottoarer separat men det är en giltig metod. Alternativet är taggen sidewalk=left/right/both på vägen. Om både vägen och trottoaren är smal i verkligheten kommer en separat kartlagt trottoar i NVDB i regel ligga lite fel eftersom de inte lägger linjerna allt för nära för att behålla tydlighet i kartan. Inne i städer kan det innebära att trottoaren kan överlappa med kartlagda hus. Gör en egen bedömning på bästa sätt att lösa problemet: ta bort trottoargeometrin och använd taggar på vägen, eller justera trottoargeometrin, eller om felet är litet kanske flytta husväggarna så det ryms.

Vägbeläggning

För mindre väg specar NVDB endast "belagd" eller "grus". "Grus" är ett antagande och hamnar även på jordvägar mm, därför är det "surface=unpaved" för dessa vägar i osmfilen. För belagda vägar är sannolikheten hög att det är någon form av asfalt och på dessa sätter skriptet "surface=asphalt". För andra typer av belagda vägar, som kullersten mm., får man således ändra manuellt.

I OSM i Sverige är "surface=gravel" vanlig på grusvägar, men enligt OSM-wiki avser det knytnävsstora stenar, liknande det som finns under järnvägsspår. På statliga grusvägar sätts i osmfilen för sådana "surface=fine_gravel". Ett bättre alternativ kan vara "surface=compacted", grusvägar som efter ett tag blir relativt släta och hårda. Läs på osm-wiki om dessa typer för grusvägar.

Vändplaner

NVDB saknar vändplaner i skogsbilvägsnätet, så de måste man lägga till manuellt. De syns på Lantmäteriets rasterkarta.

Vändplaner på lite större vägar finns ofta i NVDB men är så dåligt placerade att de inte inkluderas i osmfilen. Titta gärna på flygfoton där vändplaner kan förväntas finnas och lägg till vid behov.

Återvändsgränder med vändplan i städer är inte heller kartlagda i NVDB, så de får man lägga till manuellt.

Vägar som slutar med återvändsgränd eller vändplan ritas i NVDB oftast lite väl långt, till slutet av vändplanen medan OSM-tradition är att sluta vägen mitt på vändplanen. Är man noggrann bör man matcha positionen mot (positionsjusterat) flygfoto och det innebär i flesta fall kan man korta av vägen något för att matcha OSM-tradition.

Tänk på att kartlagda vändplaner ska vara sådana som är till för allmänt användande. Med andra ord bör man inte lägga in vändplaner på privata gårdsplaner.

Användning av "noexit=yes" bör användas sparsamt. Endast på slutnoden på en väg för att markera att en den slutar i viss punkt, och inte är kopplad till en närliggande väg. Också för att markera att man inte glömt att ansluta vägen. Om en bilväg fortsätter som icke-bilväg, ska aldrig noexit användas.

Parkeringar

NVDB har inga areor, så parkeringar är kartlagda som punkter. För parkeringsfickor (parking=layby) rekommenderas att man behåller dessa med en punkt markerad med parking=layby, bredvid vägen. I vissa fall kan sådana tidigare vara kartlagt med en area. Om det inte är en väldigt speciell parkeringsficka (till exempel en som dubblerar som busshållplats) så rekommenderas att man förenklar till en punkt.

För andra typer av parkeringar är dock areor att rekommendera, och dessa måste alltså kartläggas manuellt. I osmfilen läggs det in noder för större rastplatser. Dessa består i verkligheten ofta av flera parkeringar med kanske byggnader och är oftast redan kartlagda. Kontrollera så att all information förs över från NVDB-noden till arean och ta bort sedan bort NVDB-noden.

Tänk på att ansluta parkeringsareor till vägnätet. Lägg till highway=service och service=parking_aisle. Se vidare Tag:service=parking aisle

Parkeringar som ligger bredvid en väg kan taggas som: "Parking=street_side".

Vägbommar

Bommar som NVDB markerat med "låst grind eller bom" sätts till barrier=gate med access=permissive. Det betyder att bommen är generellt sett öppen, men den kanske inte är det i verkligheten. Om man vet att bommen i regel är låst kan man ändra till access=private (det finns också locked=yes, men den taggen är mindre använd). Ruttverktyg som använder OSM-data tillåter i regel ruttning via access=permissive, men inte via access=private.

Ofta är bom-typen av typen "lift_gate", men den mer generella taggen "gate" används för säkerhets skull. Har man kännedom om exakt typ av vägbom kan man ändra typen manuellt.

Järnvägskorsningar

NVDB innehåller järnvägskorsningar, men de är dåligt positionerade. Skriptet läser in järnvägsgeometrin separat och flyttar dem till verklig korsning, om den ligger i närheten. I enstaka fall kan korsningen vara så avlägset felplacerad att skriptet inte hittar en korsning, och då läggs en fixme-tagg till.

I fallet en väg korsar flera spår, innehåller NVDB oftast bara en korsningspunkt och antalet spår den korsar. I genererad osmfil finns korsningarna duplicerade för att matcha verkligheten. Ibland anges felaktigt antal spår eller att korsning saknas och då får man lägga till korsningarna manuellt. Validatorn varnar om en väg korsar en järnväg utan korsningsnod.

Järnvägsspår läggs inte till i genererad osmfil, eftersom dessa av tradition kartläggs separat från vägar, av kartläggare som specialiserar sig på just järnväg.

NVDB:s järnvägsgeometri har ibland mindre positionsfel, vilket kan leda till att en järnvägskorsning blir något felaktigt placerad. Flytta den då till rätt position.

Nedlagda järnvägar

Generellt gäller att OSM inte ska användas för att spara objekt som inte längre finns kvar. OSM är inte historikdatabas.

Nedlagda och borttagna järnvägsspår finns trotts det ofta kvar i OSM. I dessa fall ska de märkas för att visa i vilket skicka gamla spåret är eller om det har tagits bort helt.

Det är ofta vanligt att den gamla banvallen har gjorts om till en bil- eller cykelväg. I dessa fall kan vägen märkas med exempelvis "was:railway=rail". Ofta är dessa gamla järnvägar märkta med "abandoned" vilket är fel, då det innebär att järnvägsslipers eller järnvägsräls finns kvar.

Se vidare Lifecycle prefix.

Noexit

Om en väg slutar väldigt nära en annan väg kan man lägga till noexit=yes på sista noden så att verktyg på webben (som OSMI och OSMOSE) förstår att vägen faktiskt slutar där, och inte är tänkt att sitta ihop med intilliggande väg.

I vissa fall har noexit använts felaktigt och satts på själva vägen för att den inte leder någonstans, vilket är fel. Noexit ska inte heller användas om vägen fortsätter med en stig/cykelväg/gångväg.

Överlapp längs kommungränserna

Vägarna i osmfiler överlappar lite grann med i gränsen till intilliggande kommun. Det gör att delar av samma väg kan finnas i två olika kommunfiler. Det är inget problem att hantera, men kan vara bra att känna till.

Passa på lägga till annat

Passa gärna på lägga till namnen på småbyar som saknas (place=hamlet, place=isolated_dwelling). Det tar inte långt tid att göra eftersom det bara är en punkt.

Ibland ser man en ny skogsväg på rasterkartan som inte finns med i NVDB. Den kan man gärna passa på och lägga in manuellt. Dubbelkolla på flygfoton, det är som beskrivs här okej att använda.

Rasterkartan har nedgångna skogsbilvägar, stigar och även en del cykel- och gångväg i stadsmiljö som NVDB inte har. Det kan bli väl så övermäktigt att lägga till alla dem, men om man vill så kan man lägga till åtminstone de viktigaste. Tänk på att rasterkartan kan ha fel, ibland borde en nedgången väg (taggas typiskt med tracktype grade4 eller grade5) vara stig eller rentav inte vara med alls, eller så är det inte alls så nedgången, så dubbelkolla med flygfoto på dessa.

Kartlägger man stigar och gamla vägar som inte finns i NVDB är det mycket användbart att ha Strava som ett kartlager. Där kan man se att ganska ofta har även lantmäteriets rasterkarta små fel om stigars sträckning.

Tips för nybörjare

Spara session

I arbetet behöver man ha flera lager aktiverade samtidigt. I längden är det tidödande att varje gång man startar JOSM, behöva aktivera dessa samma lager. För att slippa göra det, kan man spara aktuell session med "File->Save Session As". Alla då öppna lager och alla inställningar sparas, och kan återställs med "File->Open". I Windows kan man starta sessionen att dubbelklicka på sessions-filen i Utforskaren.

Problemlösning och avancerad editering

På Wiki finns en sida om avancerad editering.

Hantera överlappande segment

Väldigt ofta får man problem med med överlappande segement. Dessa kan ligga precis över varandra, och man försöker särskilja dessa genom att dra i en nod, följer båda med. Ett sätt att lösa detta genom att endast marker en av dessa, är att klicka flera gånger på gemensamt segment. Selektionen växlar då mellan de överlappande segmenten. När önskat segment är markerat, dra i en nod, och förhoppningsvis särskiljs segmenten. Eller när önskat segment är markerat, kopiera segmentet, och sedan radera det. Därefter kan man klistra in det tidigare segmentet på önskad plats.

Använda Replace Geometry

Om gammal väg har objekt placerade på någon av sina noder, som väggupp, busstopp mm. så kommer inte Replace Geometry att fungera. I dessa fall måste man först göra en "merge" av nod med objekt på gamla vägen, till motsvarande nod på nya vägen.

Utför merge på följande sätt:

  • Om nod inte finns på nya vägen i önskad position, skapa noden i "draw mode" eller dra en befintlig nod till önskad position.
  • Markera objektet på gamla vägen först, och markera sedan den noden på nya vägen, samtidigt som Alt-tangent hålls nere. Båda noderna ska nu vara markerade.
  • Utför "Merge nodes".
  • Nu bör Replace Geometry fungera. Förutsatt att det inte finns ytterligare objekt som behöver hanteras.

För att slippa utföra merge kan man göra "unglue" på objektet på gamla vägen, slå ihop vägar, och sedan klistra tillbaka objektet på den hopslagna vägen.

Om Replace Geometry inte fungerar:

  • Den nya vägen kan flyttas och ändras innan utbyte. Exempelvis för att se gammal och ny väg tydligare.
  • Den gamla vägen går att dela upp vid befintliga noder med "Split Way". För att bättre passa in uppdelning för nya vägen. Det är också möjligt att slå ihop flera segment på gamla vägen.
  • Tänk på att alla objekt på gamla vägens noder måste länkas till motsvarande noder på nya vägen. Eller om gamla objekt är inaktuella, radera taggar för dessa (inte noden).

Som sista utväg om Replace Geometry inte fungerar, är att göra ett helt manuellt byte:

  • Dela upp gamla vägen i segment som motsvarar den nya NVDB-vägen.
  • För varje segment kopiera över alla taggar från nya segmentet till gamla segmentet. Gör eventuella justeringar på dessa taggar.
  • Se till att kommunens osmfil är aktiverad i ett eget lager, så att spåren av det syns i aktuellt arbetslager.
  • Justera geometrin för gamla vägen så att den följer geometrin, som syns från kommunlagret.
  • Radera nvdb-segmenten för nya vägen.

Hjälp gärna till att övervaka arbetet

Genom projektets öppenhet har vi ingen möjlighet att i förväg stoppa någon från att ta ett av våra översatta NVDB-lager och vårdslöst importera det utan att följa processen här. Däremot kan vi hjälpas åt att hålla ett öga på topplistan för Sverige och agera enligt instruktionen som finns på wikin:s vandalism-sida om man upptäcker misstänkt aktivitet.

Tips om hur man använder olika verktyg för att kolla vad som försiggår i kartan finns i detta foruminlägg: länk

Översättningsskriptets funktion

Översättningsskriptet nvdb2osm är flera tusen rader långt och sammanfogar för varje kommun över 40 olika datalager ur NVDB. Den största delen av översättningarna är statiska regler, dvs ett datafält i NVDB översätts till motsvarande fält i OSM. Vissa egenskaper måste dock skriptet räkna ut genom att titta på flera datafält samtidigt och kanske titta på omgivande geometri. Summa summarum är översättningen för komplicerad för att beskrivas här i en enkel tabell. Är man intresserad av exakt hur det fungerar får man gå till skriptets hemsida, och läsa koden. På hemsidan kan man också lämna buggrapporter om man upptäcker fel, eller lämna förslag på förändringar eller förbättringar.

Under utvecklingen har skriptet testats och översättningarna justerats flera gånger efter testresultat och kommentarer. Det har bland annat lett till att inte all information ur NVDB översätts och vissa förenklingar görs. Till exempel behålls fältet vägbredd (width) endast på de större vägarna, och cykelvägskornsningar konverteras från en linje till en nod, för att förenkla geometrin.

Retrieved from "https://wiki.openstreetmap.org/w/index.php?title=Import/Catalogue/Sweden_highway_import/Import_guidelines&oldid=2700041"