Sv:Tag:place=square
 place = square
|
 |
| Beskrivning |
|---|
En stad eller bytorg: en (typiskt) asfalterad öppen plats, generellt av arkitektonisk betydelse, som är omgiven av byggnader i ett bebyggt område som en stad, stad eller by. 
|
| Grupp: platser |
| Element för användning |
    |
| Användbara kombinationer |
| Se även |
| Status: de facto |
| Verktyg för den här taggen |
Taggen place=square används för att kartlägga ett torg eller bytorg: ett typiskt hårt anlagt (vanligtvis asfalterat) öppet utrymme, generellt av arkitektonisk betydelse, omgivet genom byggnader i ett bebyggt område som en stad, stad eller by. Medan de flesta torg är offentliga utrymmen, finns det vissa fall av privata torg (t.ex. Inge-Beisheim-Platz i Berlin), som kan vara allmänt tillgängliga men inte kan betraktas som offentliga utrymmen om ägaren kan införa hennes regler efter behag.
Även känd som en stads-, stads-, offentlig- eller marknadstorg, är majoriteten av området för denna funktion asfalterad och lämplig för öppna marknader, konserter, politiska möten och andra evenemang som kräver en solid yta. De är vanligtvis namngivna.
En funktion som innehåller ordet "Square" i sitt namn kan dock vara en gata eller vägkorsning (junction=yes) eller ett mestadels vegeterat område som används för rekreation (leisure=park) istället för en place=square (en betydande del av torg betonar dock vägkorsningar, så detta är inte en anledning till uteslutning).
Torg förekommer vid olika tillfällen i staden, till exempel för att markera en krök i en huvudväg (axel), för att betona stora trafikplatser (noder), för att betona betydande byggnader (t.ex. slott, tågstationer, offentliga byggnader som stadshus och museer). , etc.), att strukturera staden efter ett urbanistiskt koncept (t.ex. att införa rytm), för att ge utrymme för specifika aktiviteter (t.ex. olika typer av marknader, seder vid stadsportarna). Liksom byggnader och vägar, under de tio tusen åren av urbanismens historia, har sättet att bygga torg varit föremål för betydande utveckling och måste ses mot bakgrund av den lokala kulturen. I allmänhet, när en gata skapas för att tillhandahålla en länk (anslutning, människor och fordon i rörelse), skapas ett torg för att ge en plats att vistas.
Hur man kartlägger
Placera en nod 
i mitten av kvadraten och lägg till en place=square-tagg tillsammans med name=*.
Eller rita konturerna av kvadraten som ett område 
. Vanligtvis inkluderar konturen alla objekt på torget, inklusive gator, fotgängarområden, grönområden, byggnader, men exkluderar objekt vid torget, såsom omgivande byggnader. När ett torg är omgivet av gator med olika namn, kartläggs den fyrkantiga polygonen vanligtvis inom gatorna, inte med dem.
Den exakta delen av den asfalterade ytan som är öppen för fotgängare kan kartläggas och märkas med highway=pedestrian + area=yes, exklusive eventuella fontäner, vegetationsområden, parkeringsplatser eller andra funktioner som inte ingår i det öppna gångområdet.
Taggar används i kombination
- name=* – för namnet på torget
- wikipedia=* – titeln på en wikipediaartikel
- wikidata=* – en länk till ett wikidataobjekt
- architect=* – namnet på arkitekten
- start_date=* – invigningsdatum / år / århundrade /...
Galleri
Exempel på torg med flytande gränser
- Berlin, Platz der Vereinten Nationen (ex-Leninplatz), socialistisk efterkrigsmodernism
Exempel på torg som inte eller endast delvis avgränsas av byggnader (utan av andra, vanligtvis konstgjorda, element som väggar, pelargångar, andra torg)
- Rom, Petersplatsen (elliptisk) och Piazza Pio XII (intilliggande månghörnigt torg bakom, tidigare Piazza Rusticucci)
(även ett exempel på ett torg framför en betydande byggnad, för att framhäva byggnaden)
- Rom, Piazza del Popolo
.jpg)
Exempel på stadstorg helt avgränsade av bebyggelse
- Rom, Campo dei Fiori
Exempel på torg där centrum inte är tillgängligt
- Berlin, Strausberger Platz, socialist post-war classicism and modernism
Exempel med en hög andel av mjukt landskap
- Berlin, Platz der Luftbrücke (även ett exempel på ett torg framför en betydande byggnad, för att betona byggnaden), tysk fascism, efterkrigsmodernism
Exempel på torg i anslutning till stadsportar
Vanligtvis har det funnits öppna ytor framför (utanför staden) och öppna utrymmen eller torg bakom (inne i staden) av stadsportar, som ofta har utvecklats senare till stadstorg.
- Berlin, Pariser Platz, innanför murarna
- Berlin, Platz des 18. März, utanför murarna
Andra exempel på torg vid stadsportar
- Holstentorplatz, Lübeck, Tyskland
- Eschenheimer Tor, Frankfurt am Main, Tyskland
- Hallesches Tor, Berlin, Tyskland
- Kottbusser Tor, Berlin, Tyskland
- Platz vor dem neuen Tor, Berlin, Tyskland
- Potsdamer Platz (extern), uppkallad efter den förra Potsdamporten, ochLeipziger Platz (internt, åttkantigt och synligt i modellen)
.jpg)
- Piazza della Porta Maggiore (intern) och Piazzale Labicano (extern) osm
Se även
- highway=pedestrian + area=yes – för att kartlägga arean av ett asfalterat torg som är ett öppet fotgängarområde (historiskt i OSM används även för hela den asfalterade ytan av ett torg inklusive vägar)
- area:highway=pedestrian – en områdesrepresentation av en linjär gågata – används inte vanligtvis för torg
- leisure=park – för att kartlägga arean av ett torg som är en stadspark
- place=neighbourhood – för det omgivande kvarteret, som kan ha samma namn som torget
- amenity=marketplace – för en offentlig marknad, ofta på ett torg eller saluhall
- junction=yes – för en korsning av gator eller vägar
- man_made=courtyard – för typiskt mindre ytor, normalt helt omslutna av en byggnad eller vägg.
Externa länkar
- Wikipedia:
![[W]](/w/images/2/24/Wikipedia-16px.png "Wikipedia")
town square